Inte helt på banan
Känns stundtals som att någon tar en kniv och kör in den i ljumsken på mig. När kniven är borta är det istället tusen nålar varje gång jag tar ett steg. Ja som ni förstår inte det bästa tillståndet att springa i trappor och liverapportera i men samtidigt vill jag så gärna och detta är så roligt så försöker härda ut men får se hur länge jag orkar. Igår fick jag ge upp med 1,5 timme kvar av dagen. Idag började det redan från start...
Per Ummer är go han. Han föreslog vi skulle åka till sjukhuset bara han fick dubbla upp först så han kunde sitta ut (hade då redan suttit ut i fyra timmar för att shoppa lite). Får se. Ska ge det ett par timmar till men sen måste jag söka. Antingen får dom operera som var planen hemma annars får dom ge mig starka piller att knapra på för så här kan man inte ha det.
Sjukt trött på detta nu men är ändå på bra humör. Har ni sett vilket sjuhelskottas startfält vi har här? Inte bara till antalet utan även namnmässigt. Gaaaalet ;)
