Vad är normalt?
Kvällen har spenderats med tre underbara kvinnor. Cicci, hennes mamma och hennes syster. Vi har diskuterat det mesta och en av sakerna vi tog upp var det här med att vara mamma men att inte ha ett "vanligt" nio till fem jobb. Både jag och Cicci men även hennes mamma har inte levt ett vanligt "mammaliv" som folk gärna föreställer sig att man ska leva.
Jag har ju som bekant ett lite annorlunda yrke. Jag jobbar min största del på alla resor jag gör. På en EPT gör jag minst en halvtidstjänst på sex dagar. Det jag gör hemma motsvarar väl ungefär halvtid. Detta är ett liv jag valt. Jag valde att gå ifrån det trygga med att vara anställd, ha avtalspension och de andra tryggheter det innebär för att ha mer tid med min son.
Jag reser mycket men varje vecka jag är hemma så har jag min son. Då har jag möjligheten att lämna sist och hämta först i skolan vilket jag också gör. Vi har tid att mysa både på morgonen och på eftermiddagen och slipper stressa för att hinna med middag och annat innan det är dags att sova för att orka med en ny dag i skolan. Jag spenderar nog mer tid med min son än någon av hans klassföräldrar gör.
Detta har dock inte tagits emot av alla med öppna armar. I skolan stöter jag på lärare som undrar vadan jag är för mamma. "Jaha du jobbar inte?" är en fråga jag fått. Jag har försökt förklara hur jag jobbar men har insett att detta är något onormalt och något de föraktar. Hade jag dessutom brett på med den övriga sanningen om att jag jobbar med poker undrar jag hur reaktionerna hade varit. "Varför jobbar inte du som de andra mammorna och papporna?".
Jag kommer ALDRIG att leva ett nio till fem liv. Jag är inte sådan som person och har aldrig haft ett sådant jobb. Trots detta har jag jobbat (förutom under mammaledigheten) sedan jag var 16 år gammal. Vad är det för fel med det? Jag tjänar bra. Lever ett bra liv och framförallt (det som är viktigast i min värld) kan jag ge min son ett riktigt bra liv både ekonomiskt och tidsmässigt.
Ni som bara spelar poker...hur är reaktionen i er omgivning? Tycker folk också att ni är konstiga eller är det bara för att jag är ensamstående mamma som reaktionerna är så hårda?