Intressanta åsikter
Valterego har reflekterat lite över det i artikeln med Sofis Mode. Han tycker jag har fel i frågan när det kommer till spelmissbruk.
"Att fastna i spelandet är ingen fara, det är precis lika ofarligt som att spela golf eller bridge. Det farliga har inte med mängden du spelar utan för vilka summor. Det är bra att spela mycket i början för att utvecklas"
Jag utgick nog från mig själv i denna fråga. Jag vet att jag aldrig kommer att bli spelberoende. Precis som jag vet att jag har en sund inställning till det mesta (förutom att jag fortfarande inte slutat lyckas röka då). Jag tycker inte att det är farligt att spela för mycket poker eller något annat heller för den delen. Oavsett om det är bridge, backgammon, fotboll, golf eller innebandy. Jag är snarare orolig för spelare som missbrukar det de gör och för mig handlar missbruk i poker om att man spelar bort summor som man egentligen inte har råd att förlora. Självklart finns det även en annan aspekt och det är väl den Valterego vill åt lite i sin blogg och det är när man spelar så mycket att man låter annat lida. Det är också ett missbruk men för mig har det liksom aldrig varit ett problem och därför har jag aldrig reflekterat över det.
Jag spelar poker när tid finns. Finns det ingen tid till poker så spelar jag inte. Casper, min son, går först när det kommer till allt. Efter det kommer jobbet. Sen kommer familjen och vännerna. Finns det tid över när dessa punkter "fått sitt" ja då blir det poker resten av tiden. Jag vet att många inte är som mig och låter annat få lida för att de ska spela men jag vet faktiskt fler som spelar annat än just poker.
Jag tycker det är bra att försöka spela mycket i början, detta är också en av punkterna jag diskuterat med Valterego nu på msn. Det är bra att nöta in så att man får rätta känslan och rutinen, en bas att stå på. Självklart ska man göra allt med måtta men att spela några timmar om dagen ser inte jag som ett problem. När jag började spela bridge spelade jag sex till sju dagar i veckan. Om jag hann med (på lov och sånt) spelade jag gärna två turneringar om dagen. Ingen rynkade på ögonbrynen åt detta men så snart jag började med poker och spelade kanske två gånger i veckan ja då började folk i min omgivning undra och bli oroliga.
Jag tycker man ska spela så ofta man kan och vill så länge det inte skadar någon annan. Så ofta man vill så länge inte ens ekonomi tar stryk. Pengafrågan inom poker är den jag tycker är jobbigast. Jag tycker det är jobbigt att se mina vänner förlora mycket pengar, jag tycker det är jobbigt att se folk på kasinot spela för summor som jag vet de inte har råd med, jag tycker det är jobbigt att se folk gå gula. Samtidigt är det en del av spelet och jag antar jag är lyckligt lottad och alltid spelar med en gnutta förnuft. Jag vet dock att jag är långt ifrån ensam om detta.
