Dumstruten åker på!
Det blir då aldrig som man tänkt sig. Det blev visst en barnfri kväll och klockan halv åtta kväll när Casper följt med bästa kompisen Neo hem så ringde jag och frågade om jag fick komma och spela fredagsturneringen. Sagt och gjort!
Började bra, sen blev det katastrof och var nere på 4k på blinds 400-800. Hamnar i en trevägs all-in med QQ mot AK och AQ och damerna får stå. Dagens wow nummer ett. Tripplar upp. Hamnar all-in någon hand senare igen efter att ha höjt och fått fyra syn. Floppen kommer J-4-3. Första killen ställer (jättestort), jag ställer bakom och en kille synar. Nu känns det ju knappast så hett med QJ på handen men jag var tydligen uppe mot J9 och 45 och återigen fick bäst hand stå. Från 4k till 42k på några minuter. Nu kände jag mig duktigt bra i form men så hände det som inte fick hända. Jag tappade fokus. Gick ifrån min magkänsla och allt vad feeling heter och kan bara skylla utslagningen på mig själv. Jag synar en raise från BB (SB synade också och cutoff var den som höjde upp). Jag har A8. Floppen kommer A-9-8. Check, här får jag också för mig att checka vilket jag inte brukar göra men antar jag försökte trappa. Sista killen checkar också. Turn tio. Kallt kort. Jag känner det i hela ryggmärgen. Small blind betar 5k, jag synar bara och nu ställer cutoff och täcker oss båda. Jag vet instinktivt att han har QJ här men synar ändå och tycker att jag har odds (21k till in i en pott på 72k). Jag frågar till och med om han har stegen innan jag motvilligt slänger in mina marker i mitten. Mycket riktigt. Han har QJ och utan någon av mina få outs är jag ute och får sätta på dumstruten direkt.
Jag blir så arg på mig själv när jag tänker rätt men gör fel. Ännu mera arg blir jag när jag inte tänker alls. Idag var jag fokuserat och på g. Jag hade verkligen kunnat ta mig så mycket längre om jag bara skärpt till mig lite. Nej du Lina. Gör om och gör rätt. Grrr.
Nästa gång jag slänger ur mig att Krukan är riggad så kan ni väl påminna mig om dessa bilder ;)
Sen blev det lite slaskande, fnittrande och allmänt oseriöst spel från min sida men jag hade trevligt. Frågan är om jag är skadeståndsskyldig på grund av skavsåren i öronen som jag förorsakat mina motståndare under kvällen?
Ikväll hittade jag ännu flera lookalikes på Krukan. Det är roligt hur de bara dräller in. Förra veckan hittade jag Sebastian Chabals (rugbyspelaren) svenska dubbelgångare. Idag hittade jag några till. Vad sägs om följande?
Erik Sagström 18 år (ja fast nu upplyste motståndaren mig lite besvärat att han faktiskt var 21 år...)
Tom "durrrr" Dwan om typ tio år...
Till och med en norsk version av Fredrik Ljungberg var där idag ;) (kan även ses likheter med Stefan Holm, höjdhopparn)
Ni får ursäkta bildkvalitén men jag har fotat med min iphone...
NU blir det i alla fall ingen mera livepoker förrän om flera veckor tidigast. Imorgon ska det gås på hiphop med sonen och sen ska det kalasas med släkten. På söndag ska jag packa. Känns lite ringrostigt efter att ha fått vara hemma så här länge mellan två turneringar ;)
