Är plusset på väg tillbaka?
Jag har inte haft tid att spela så mycket på nätet sedan i december men några sittningar har det blivit och efter att ha varit riktigt kall (spelar ju dock bara turneringar) så känns det som att känslan är där igen. Besluten jag tar blir rätt och händerna får stå.
Är det inte konstigt hur man ibland känner att man tagit fel beslut när man egentligen tagit rätt beslut men sedan blivit utdragen? Jag tror att de flesta pokerspelare någon gång känt precis som mig. Att självförtroendet börjar vackla och att det inte verkar spela någon som helst roll vad man gör för oavsett om beslutet är korrekt eller inte så blir det bara fel i slutändan ändå. När detta sedan vänder känner man sig ostoppbar. Man får vinna när man har bäst hand och när man gör en bra syn så slipper den där tre eller tvåoutaren komma. Då känns det som att man har flyt fast man egentligen bara haft oflyt innan.
Jag spelar ganska mycket safe poker. Jag tar inte skott. Om jag är osäker på om min motståndare bluffar eller inte viker jag hellre en gång för mycket. Trots detta tror jag att många som möter mig vid pokerbordet tycker att jag är väldigt aggressiv. Jag spelar mycket sällan limp eller synpoker. Jag slår hellre om eller reisar själv än något annat. Jag limpar aldrig ess eller kungar. Jag reisar med dessa händer precis som jag gärna för med små pockets eller spekulativa händer (suited connectors).
Senaste veckan har jag visserligen blivit utdragen väldigt många gånger men jag har varit all-in med bäst hand eller i lägen där det inte fanns någon chans till vik. Jag har ändå plussat och även om det borde ha varit bra mycket mer så kan jag lugnt luta mig tillbaka med känslan "jag spelade rätt". "Ja jag var all-in och min moståndare hade fyra vinstkort och ett av de kom. That's life." Det är en underbar känsla. Ingen frustration eller tilt alls. Jag gjorde mitt bästa och det räcker så. Det är så konstigt hur man inte kan känna så när det går riktigt jävla illa och varenda pott går åt fel håll under en kall period. Att man inte då bara kan luta sig tillbaka och tänka. Snart vänder det och då får jag tillbaka allt.
