A brief history of me
Det är nu 2-3 veckor sedan Valterego hörde av sig och frågade mig om jag kunde tänka mig att blogga på poker.se så jag tror att det börjar bli dags att få iväg detta inlägg.
För de som inte vet vem jag är så har jag i några års tid haft en dagbok på pokerforum tillsammans med Opteron. Den kan man läsa här (och efter att ha läst ca 3 meningar av första inlägget, som har ett antal år på nacken, så drabbades jag av lite lätt ångest). Jag tänkte dock att denna post får bli en kort sammanfattning av dagboken.
Jag började precis som väldigt många andra att spela poker efter att ha sett sändningarna från wpt på tv. Jag testade att spela lite med kompisar och fick någon gång tidigt 2006 idén att sätta in lite pengar på då nyöppnade svenska spel. Detta efter att ha turat hem segern och några hundra kronor i en turnering på KTH. Jag fastnade direkt och spelade en massa online några år framöver, men var bara marginellt vinnande och hade ingen förståelse för varians osv så efter ett tag lades spelet på hyllan och glömdes bort.
Spola framåt till årsskiftet 2009/2010. Jag var ute på kompisgängets dåvarande stammishak och började slängde ur mig något random till en kille i toalettkön tyckte att det var en bra idé att lägg till mig på facebook. Tänkte inte mer på det men detta visade sig förstås vara pf-legenden Opteron. Det ena ledde till det andra. Opteron lärde mig lite pokertänk och ganska snabbt avancerade jag till att spela 5/10 kr på svenska spel, något som jag självklart tyckte var fullt tillräckligt för att go pro och sluta jobba. Jag var vid denna tidpunkt kanske god för 30k kr, en dryg månads utgifter.
Till en början blev det ofta lite tight och det hörde inte till ovanligheterna att jag blev tvungen att verkligen stoppa in en massa volym för att faktiskt gå runt, något som på senare år varit mycket ovanligt för min del. Detta är enda tidpunkten i min pokerkarriär där jag faktiskt producerat månader med över 100h spel regelbundet. Det höll dock inte i sig speciellt länge för bara något halvår senare hittade jag en fantastisk rush som adderade några nollor på bankkontot. När kniven mot strupen försvann så försvann också all motivation till att spela mycket. Istället spelade jag sporadiskt när jag kände för det och valde ofta att titta på någon tv-serie, läsa forumposter eller bara inte göra någonting alls framför att sitta i games där min timlön historiskt sett varit några 100 dollar. Bara mina högsta nivåer gav någon kick att spela och jag kunde ofta lämna riktiga jesussäten för att jag blev uttråkad.
Några år senare blev jag uppsagd från min studentlägenhet. Jag tyckte då att det var lägligt att berätta för min familj att jag hade vunnit lite pengar på poker och att jag kanske kunde använda dessa för att köpa en lägenhet. Ungefär samtidigt som denna affär gick i lås så påbörjade jag min hittills längsta downswing. Detta var en kombination av många olika faktorer. För första gången i mitt liv sprang jag under ev, samtidigt hade spelet blivit tuffare och jag hade halkat efter lite i utvecklingen. Tillsammans med mitt gigantiska ego, som aboslut skulle spela alla motståndare oavsett skicklighetsnivå, så var detta ett säkert recept för att misslyckas. Ganska snart hade jag förlorat större delen av de pengar som jag hade avsatt för poker. Jag klev ner i nivåerna, fortsatte springa kallt och cashade till slut ut de sista spillrorna av min bankrulle, med planer på att skaffa jobb och aldrig mer spela poker igen. Någon månad senare så var jag dock tillbaka på banan och sprang in pengar på ett usain boltiskt vis bara för att sedan återupprepa ovanstående gång på gång. Bergochdalbanan rullade på. I december 2013 inledde jag dock en starkt positiv trend och första kvartalet 2014 så rök alla mina tidigare resultatrekord. Självklart blev följden att jag sedan dess spelat otroligt lite. 25k händer sedan den 1 april närmare bestämt.
I skrivande stund har jag precis betalt av det sista på mitt lägenhetslån och det är väl tämligen uppenbart att det är detta som gjort att min winningskurva bestämt sig för att hoppa bungeyjump från min ev-peak. Jag har dock vidtagit åtgärder för att bromsa detta förlopp. Alla de klassiska. Tömma spellistor på oturslåtar, undvika nätverk och länder med riggad ip, få in majoriteten av speltiden på fyllan, allmän volymminimering, osv. Lägligt nog så var det nyligen en svensk reg som i chatten uppmärksammade mig på att det faktiskt var sommar utomhus vilket har gjort det lätt att hålla sig ifrån datorn.
Jag tror att denna sammanfattning får duga så länge och är någon sugen på detaljer så finns det några hundra inlägg att läsa i ovannämnda dagbok. Alternativt så kan man fråga här i kommentarerna (eller skriva i dagboken).
Till en början hade jag tänkt att denna blogg skulle handla om något pokerprojekt, men det är fel tidpunkt för att starta något sådant just nu så tills vidare kommer inläggen inte hålla någon speciell inriktning utan mest vara någon form av observationer från min vardag. Jag ska försöka slänga in lite bilder när tillfälle ges och förhoppningsvis leva livet tillräckligt bra för att ha någonting värt att skriva om. Just idag har dock varit synnerligen ointressant då jag lagt ca 10 h på att extrahera alla filer, ett halvårs obackuppat arbete, från hårddisken på min systers nykraschade jobbdator. Denna förstapost är iofs en följd av de på tok för många koppar kaffe som intagits under kvällen så alltid något gott antar jag. Klockan börjar dock närma sig 05:30 så jag tror att det får bli en avrundning här.
Ska avsluta med att säga att det är sjukt kul att vi genom Martin Jacobson fick en svensk med bland november nine. Mycket imponerande insats! Håller tummarna och skulle bli rätt förvånad om inte Jacobson står som segrare när det hela avgörs =)
För övrigt ska jag tillägga att alla kommentarer uppskattas jättemycket och kommer vara starkt bidragande till att hålla denna blogg vid liv. Nu blir det sömn!
GGGNGL!
