Mensamaterial eller?
För tre år sedan intervjuade jag pokerproffset Christian "eisenhower1" Jeppsson. Folk som är någorlunda inne i svensk poker vet att han i många år tillhört den absoluta världseliten i turneringspoker, och det var rätt intressant att höra honom säga "Jag är inte supersmart i allmänhet". Jag gillar Jeppsson skarpt, och tycker att onelinern är signifikant för hans ödmjuka inställning till sina framgångar. Det är också en skarp kontrast till ett fenomen som börjat dyka upp allt mer på Facebook; de så kallade intelligenstesterna. Det finns en sägning om att 95% av populationen tror att de är smartare än 95% av populationen, och det tar sig uttryck i bland annat just detta. Tester som i allmänhet är rätt enkla att svara på / lösa tar fram ett resultat som indikerar att den som utfört testet skulle vara smartare än hen egentligen är. "Löser du du detta tillhör du de smartaste tjugo procenten av befolkningen". Tittar man på frågorna förvånar det mig inte om procenttalen är det dubbla eller till och med tredubbla än vad som står. De är nämligen konstruerade för att de flesta ska klara av dem. OCH dela dem. Det är själva poängen.
Intelligenstester på Facebook är absolut intelligenstester, men inte på det sätt de flesta som delar dem tror.