Bara jag och väggen
För mig, som är närmast aspergerartad i min personlighet, är klättringen spot on. Jag tråkas oerhört lätt ut av aktiviteter som inte tilltalar mig, men kan fastna i timmar i något som engagerar. Bli närmast besatt. I klättringen finns bara jag och väggen. Jag snörar på mig skorna, det blev ett par La Sportiva Scorpion. Schyssta nybörjarpjuck för knappt 900 spänn. Sitter en stund på tjockmattan, och tittar upp på den fem meter höga väggen. Med den galopperande höjdskräck jag har är bouldering en perfekt form av kognitiv terapi. Ta bort en del fokus från höjden genom koncentrationen på problemet. Vänja sig vid rädslan. Klättra lite högre.
Sitter nere på mattan, tittar upp på väggen, följer greppen. Tar tag i botten, häver mig upp, börjar klättra. Når överhänget, orken börjar ta slut. Laddar, andas, försöker nå sista greppet med en arm, men tappar balansen och orken räcker inte för att återfå den. Ramlar ner i mattan. Om och om igen, tills man inte orkar mer för dagen, eller tills man nått målet. I klättringen finns just då bara jag och väggen.
*
Jag vill slå två snabba slag för riktigt bra bloggar. Apropå just klättring har en av Sveriges bästa klättrare, Petter Restorp ( för övrigt från samma trakter som mig från början även om vi inte känner varandra) en blogg som handlar om livet som klättrare. Bra språk, spännande ämne och sjukt grymma bilder. Har du minsta intresse av klättring är det här ett måste.
Sen är Vilse tillbaka igen. Landsordsbibliotekarien med den briljanta bloggen ”Vilse bland bokhyllorna”. Du behöver varken gillar böcker, bibliotek eller bibliotekarier för att gilla detta!
*
För övrigt tycker jag att ni ska rösta på forumiten och Poker Magazine-medarbetaren Anton Fahlgrens bidrag till Melodifestivalens webjoker. Den är riktigt bra! Här hittar ni tävlingen.
