Haha, hehe, eller hihi?
Har ni tänkt på att skrivet skratt bara genom att byta ut vokalen förmedlar olika typer av känslor och uttryck? ”Haha” är det vanliga, somewhere-in-between-skrattet. ”Hehe” kan vara lite skrockande, medhållande, men ibland också lite småelaka skrattet. Ett skurkskratt. ”Hihi” är mer av ett Lille Skutt-skratt. Lite barnsligt, eller möjligen feminint. Man kanske skulle patentera nåt mer ovanligt som sitt eget skratt? ”Hyhy” eller ”Huhu” kanske?
Kombinationen humor och poker är inte alltid lätt. När det sker medvetet blir det ofta sökt och ansträngt och inte alls särskilt roligt. En av få pokerrelaterade serier är den engelskspråkiga ”+EV”. Ett tappert försök, men mer småputtrigt trevligt än riktigt roligt. Då tycker jag den datoranimerade serien ”The Micros” kommit avsevärt längre, och bjuder faktiskt på en del riktigt bra underhållning.
I bloggfloran finns det mer humor. En av mina absoluta favoriter är som jag tidigare nämnt Mattias ”PokerStar” Andersson. Han lyckas på ett avspänt och attitydfritt vara både rolig och personlig, och gör det genom att bjuda på sig själv, och vara lagom elak. En svår balansgång.
Den verkliga humorn i pokervärlden uppstår snarast i den situationsbaserade komiken. Den klassiska kåkhanden med Jennifer Tilly är underhållande, inte för att hon spelar så kopiöst dåligt i den, utan för att Phil Ivey för en gångs skull tappar fattningen. Jennifer Harmans besvärade uttryck som om hon skäms en smula å Tillys vägnar är också roligt. Ofrivillig men stor komik.
Ta-ta for now!
