Hem till byn
Minns speciellt en vända hem jag gjorde, måste ha varit någon gång i mitten av nittiotalet. En hård sommarkväll lyckades jag och Hellrik hamna hemma hos en gravt alkoholiserad finne som allmänt gick under öknamnet Spott. Oklart varför. Jag vill nog inte veta. Nåväl, vi petade i oss rätt ordentligt. Det här var på den tiden jag fortfarande trodde sprit var bra för mig, och det var inte köpesprit i dunken. Förutom mig, Spott och Hellrik var det också en till bykille, även han rätt så medfaren av spritens äventyr genom åren. Han hette Marcus Mårtensson, men var i stort sett enbart känd under namnet Mörten.
Liksom många andra kvällar slutade det med att vi spelade kort om pengar. Eftersom till och med reglerna för knektöppning låg något över nivån för vad som skulle gå att kommunicera här, fick vi spela poängpoker om pengar. Strategitänket var i stort sett obefintligt alltså, men det var sekundärt. Prio ett var att ta sig ut ur lägenheten oskadd. Att spela kort om pengar hemma i byn är ofta förenat med vissa risker. Grundregeln är ‘Gör inget som kan tolkas som fusk eller provokationer’.
Spott hade en hel lista med andra aktiviteter på programmet, förutom kort; det skulle tittas på porr, lyssnas på rasistisk white trash-musik, spelas elgitarr etcetera. Så småningom kommer han i alla fall ut med ett stort tygstycke, som han vecklar ut. “Nu grabbar, ska vi lära oss att vika fanan på rätt sätt!”
Att det var sydstatsflaggan och en inte Svea rikes flagg bekom inte Spott och Mörten nämnvärt. de verkade tycka att det var lite högtidligt. Jag och Hellrik planerade mest för flykten därifrån.
Hellrik tog sig ut ur lägenheten i samband med att Spott skulle börja visa hur man höll i Magnumrevolver på bästa sätt, själv tog jag mig ut en kvart senare. Då hade jag fått en lektion i ammunition, med fackuttryck som Kåppkillörs, Hållåpojnt, och Dammdamm.
Att claima min vinst i kortspelet var inte att tänka på. Det är ett konstigt fenomen, det där med kortspel i byn. Förlorar man ska det fan pyntas, men när man vinner kan man se sig i månen efter stashen.
