Tårtmannen
Jag och min evige sidekick Lillskägget - eller är det jag som är hans sidekick? Det är lite oklart - har uppfunnit en arketyp, en karaktär vi kallar tårtmannen.
Tårtmannen är kort sammanfattat den värsta avarten av Svenne Banan. Namnet kommer av att det är killen som när det när det serveras tårta skär av en liten bit, och sedan låtsas lägga upp den stora biten som är kvar på sitt fat, och skrattar som om det är ett helt nytt skämt i dignitet med någon av Monty Pythons bättre.
Tårtmannen är killen som svarar ?Så klart, man går väl inte ut naken?? på frågan om han har en flasköppnare på sig.
Tårtmannen är killen som kallar portionssnus för ?blöjor?, och folköl för ?fegisar?. Han refererar gärna till homosexuella män som böcklingar eller stjärtgossar.
Tårtmannen är killen som tycker att vattenfestivalen är så härligt osvensk, och som gärna äter cous cous för att uppleva lite exotism i vardagen. Samtidigt vill han gärna hålla blattarna på avstånd. Utlänningar träffas bäst på utlandsresor tycker han.
Tårtmannen är måttligt intresserad av Jantelagen. Du får väl syssla med vad du vill, men det mesta som avviker från hans norm är likfan lite småbögigt.
Tårtmannen är det mest svenska vi har. Tårtmannen är killen som spänt på Moder Svea på en Ålandskryssning, i en paus mellan räkfrossan och karaoketimmen.
Jag hatar tårtmannen. Likväl har vi alla en liten tårtman i oss.
