Jävla idioter
Jag har tidigare efterlyst människorna i pokerjournalistiken. En och annan må ha tolkat det som ännu ett inlägg i mitt gnäll om bristen på objektivitet och djup i medierna. Så var huvudsakligen inte fallet. Det jag främst vänder mig mot är att man så sällan ställer sig frågan “Varför?”. Folk frågar om “Vem” som gulade sin rulle. “Vem” som ligger bakom ett specifikt projekt eller företag. “Hur” fuskarna gick till väga.
Hur jag än söker ser jag inga “Varför?”
Jag saknar de mänskliga drivkrafterna. Eller rättare sagt, jag saknar ifrågasättandet och intresset för de mänskliga drivkrafterna. Vi tenderar att se hela pokerscenen i stereotypa personbeskrivningar. Likt ett gigantiskt, globalt rollspel förväntar vi oss att pokerbranschen skall gå att förklara i grovt förenklade modeller.
De mänskliga aktörerna blir arketyper. Den girige entrepenören. Det skrupelfria proffset. Den idealistiske skribenten. Den fega anonyma forumråttan. Utifrån dessa imaginära pappdockor behandlar vi alla som om det vore en konstruerat case, och där varje individ agerar utifrån ett av säg tio bestämda rörelsemönster.
Så är självklart inte fallet.
Entrepenören har en anledning att agera som han gör. Forumtrollet en annan. Moderatorn en tredje. Skillnaderna mellan dessa drivkrafter må vara enorm, men likheten är att de är högst mänskliga. Vi vinner föga på att demonisera de som har drivkrafter som kolliderar intressemässigt med våra egna. Om vi skall lyckas parera den clashen måste vi öka vår förståelse för de andra aktörerna. Obekomme om det är ett så kallat troll eller en konkurrent.
Denna avpersonifiering görs inte bara av pokerkapitalismens kolportörer, utan även av dess kritiker. Jag är själv högst delaktig i denna olyckliga tendens. Varje människa får själv ta ansvar för sina gärningar och ageranden, men jag är personligen övertygad om att det finns mycket att vinna i att försöka förstå de individer man möter på scenen.
Jag har ännu inte stött på någon individ på den svenska pokerscenen som jag inte åtminstone till viss del har förståelse för varför de agerar som de gör. Däremot kan jag ofta tycka att personer handlar fel. Dessa saker bör inte förväxlas. Det är lättare att argumentera konstruktivt med en person om du har någon förståelse för den andre partens verklighet.
Nästa gång du tycker att någon agerar som en jävla idiot, ställ dig därför först frågan “Varför?”. Det här är nämligen inget linjärt rollspel. Det här är verkligheten.
