En kvarts miljon kronor back
Och så blev det kväll den tredje dagen.
Jag går här i min lilla dvala, omgiven av hantverkare, med en lätt sväng av feber, som bara lätt försvagar min redan innan rätt så förtvinade lekamen. Jag är inte döende, men den här lättinfluensan har tagit kål på all form av geist som finns i min kropp, och både skrivande, poker och förvärvsarbete har blivit lidande. Alla som har någon form av gäld att kräva av mig kan ställa er i kön som börjar där borta vid mina murkna vindskivor, vilka jag för övrigt borde fixat i somras. Borde kommer till kommande sommar att övergå till ett hugget måste.
Jorå, så att serru…..nog är det dottern som påtyvlat mig sina åkommor. När hon idag återvände till skolan efter en knapp veckas bortavaro, fann jag mig liggande kvar i sängen till klockan halv tolv.
Jag har under min lilla konvalecens försökt att prioritera badrumsrenoveringen (nåja, det är en fuktskada så det är väl snarare reparation än renovering, rent tekniskt), och välja duschhörna, badkar, parkett i hallen (jo, tämligen omfattande). Bläddrandes i kataloger, och surfandes på varenda bad- och spasajt värd namnet. Och därtill samtidigt undvika att tänka på vad notan ska komma att landa på. Det går inte kan jag tala om. Varje gång jag sluter ögonen ser jag en kvarts miljon kronor dansa ballongdansen framför mina ögon i ett rent hån mot min privatekonomi.
Som en positiv nyhet kan jag meddela att värmen är igång igen. Orsaken till haveriet var ett det kommit in luft i cirkulationspumpen. Man ska vara glad för det lilla. För att inte tala om det faktum att vi fritt kan välja färg på kaklet.
Plan for the worst, hope for the best.
