Rörande pokerturneringar, spelutredningen och livepoker
Följande julorering skall inte ses som en faktisk historieskrivning, utan snarare en amatörspelares kontempleringar över en utveckling som skett bredvid den stig han vandrat.
Den första generationens poker i Sverige kan liknas vid ett isberg. Det finns en liten, liten topp över ytan som de flesta av oss engagerade kunde se. Det var några publika namn, någon klubb här och där, och mästerskapsresor till solen. Den stora kroppen under ytan var dolt bortom myt, legend och intresse, och inte speciellt många utöver den initierade kretsen visste något om vad som skedde. Det spelades kort. I övrigt finns föga att berätta. Så pågick spelet i decennier, utan någon större utveckling. Ett förbund skapades, om än klart mer opublikt än i dag. Folk kom och gick. Från Vegas tog pionjärer med sig nya spel hem till klubbar och köksbord. Men i övrigt, föga utveckling. Fram till dess att en internetkvalare vid namn Chris, tillsammans med läppstiftskamerorna, bidrog till födseln av den andra generationen .
Som över en natt ändrades landskapet för poker, i Sverige såväl som i resten av världen. Den hype som fullkomligt sköljde över oss producerade en helt ny industri i form av onlinegambling, i dag en väl implementerad del av den ny ekonomin. Ett uttryck för en trend i sig som snart börjar närma sig tonåren. Om det bara är nya tendenser i en värld av total förändring, eller om näringslivet i sig är i ett paradigmskifte tror jag vi ska vara försiktiga med att sia om. I vilket fall, enough bullshit, över en natt ändrades landskapet för poker.
Förutom hela nätpokerns intåg så inpräntades också enorma avtryck på livepokerns spelplan i Sverige. De i sammanhanget ganska få och tämligen osynliga klubbarna, i alla fall för utomstående, började i rask takt få sällskap av klart mer offentliga och transparenta organisationer. Ett förbund föddes, omdanades och kantstöttes på kort tid. Visionärer, förståsigpåare och entreprenörer började raskt slå mynt av ett intresse. Eldsjälar förväxlades med uppblåsta egon. Underground blev overground. Explosionen bidrog till att tävlingsspelet blev var mans. Allemansturneringarna blev allmänhetens gods. Deltagarantalet växte, och i takt med det ordet.
Forumkommunikationen spred ryktet om var, när och om hur mycket man kunde spela, och under en tid såg det ut som om en folkrörelse sprang ifrån lagstiftningen. Lokala amatörer spelade sida vid sida i många av dessa turneringar, flankerade av en och annad uppmärksammad pokerprofil. Många städer med självaktning hade sitt eget öppna. Forumen hade invitationals i liveformat. Allt kulminerade med Europas då största liveturnering i turismens själva epicentrum. Kanske var det så att denna scen hade blivit övermodig? Ingen tog risken för en kollision med lagen på speciellt stort allvar. Det var dans på bordet för råttorna 24/7, och vi såg lagens väktare som en trött katt som låg och sov i ett hörn. Ack så fel vi hade.
När den tredje generationen föddes är något mer flytande. Klart är att startskottet för European Poker Tour påverkat, då de mest framgångsrika och stadda i kassa (med egna eller andras pengar) fick en ny från Sverige decentraliserad rutt att följa i jakten på prispengar. Lotteriinspektionens brandskattning av de lokala eventen fick rörelsen att dra öronen åt sig, och turneringarna och klubbspelet minskade i storlek, tappade profiler och gick under jorden. Samtidigt upptäckte myntsmidarna att det gick att skapa andra plattformar för spel, fullt lagligt. Den tredje generationen blev inte bara den internationella tourens guldålder, utan också pokerkryssningarnas och “östersjöpokerns”.
Om bara några dagar släpps den omtalade spelutredningen . Det ska bli mycket, mycket spännande att ta del av den, och något säger mig att den kommer att vara en del av en födelse av fjärde generationens livepoker i Sverige. Frågan är bara åt vilket håll trendpilen kommer att dirigera oss ängsliga får?
