Det är så roligt att va i fjällen
Bloggandet och pokern har varit på sparlåga några dagar av naturliga skäl. Tog familjen med mig på en biltur upp till Hälsingland och RobMans och hans familjs stuga några dagar. RobMan et consortes var med oss upp för övrigt. Fantastiskt väder, några decimeter snö, och den stora tystnaden som breder ut sig över bergen. Vi befinner oss norr om Peter Stormares Arbrå, någon mil ost om Vallsta. Närmaste större ort är Bollnäs, men det spelar egentligen ingen roll, för i praktiken är vi ute i Tomheten. Ingen poker, inget internet, inga mobiltelefoner. Det är den totala friheten.
Det är dock inte helt strömlinjeformat att ta sig hit. Med två barn och trettio mil i bil, enkel resa, så är kräkexplosionen snarare ett när än ett om. Dessutom fem timmars lyssnande på nån körskiva med Astrid Lindgren-låtar. Det i sig är ju föga konstigt. Vad som förvånar mig är partiet mitt i Emilvisan "du kära lilla snickebo", där den knappt tvåsiffrigt gamle leadsingern plötsligt börjar ghettorappa 2,5 minut in i låten. But why?
Ingen poker som sagt, istället tillbringar vi kvällarna med att först få totalt fem rätt speedade ungar att somna i en tvårumsstuga, och sedan spelar vi Karenko, en avart till whist som är förbannat kul, men något tidskrävande.
Väl hemma igen är kroppen slut men huvudet påfyllt av energi. roade mig med att sitta uppe till småtimmarna i natt och raila nätpoker-SM. Extra kul är att Prosharksprofilen Masken81 knipt en plats. Min tidigare uppfattning att Masken är en dryg fan har jag sakta men säkert börjat omvärdera (även innan poker-SM), och donerar mina tummar till honom till finalbordet på söndag. Han har bra slagläge, och verkar definitivt ha den spelmässiga kapaciteten att ta hem hela skiten.