Från arkivet: Lillskägget blir av med oskulden
I pokergänget hemmavid spelas en smutsig poker. Trash talk, angle shooting, psykningar. You name it. Kort sagt allt som inte hör hemma i ett pokerparti som spelas mellan hedersmän. Vi är dock inga hedersmän. Vi är ett kompisgäng vars huvudsakliga nöje är att ta varandras pengar, och känna oss lite förmer på varandras bekostnad. Jag tillhör nog tyvärr en av de fulare. Jag brukar säga att jag är en bra förlorare, men en dålig vinnare. Å andra sidan skall sägas att dessa beteenden tar vi inte med oss ut till andra pokersessioner, eller online. Detta är en avart av poker som bara hör hemma vid våra egna köksbord. Däremot tvekar vi inte att ge nykomlingar en och annan råsop.
Lillskägget gjorde sin debut i Texas Holdem-sammanhang. Han visade sig tidigt vara den tight-passiva typen, som dock inte hade speciellt många tells man kunde spela på. Tills debaclet med Ess-åttan. Skägget och jag var isolerade i en rätt fet pott, när rivern föll. Han kastar sina kort på bordet, Ess-åtta-offsuit, och säger "Par i ess".
"Kul för dig", replikerar jag, "men jag är mer intresserad av om du ska satsa eller inte."
Då inser skägget att han missat att det var en satsningsrunda kvar. Han undrar förstås vad som händer nu, och alla närvarande var ense. Handen ska ju spelas klart. Han tänker länge och väl, innan han till slut inser att det enda han kan göra är att knacka. "All-in", replikerar jag med blixtens hastighet. Skägget ser enormt lidande ut, tänker tio sekunder, och kastar handen i mucken.
"Var jag slagen?", säger han och tittar på mig. I vanliga fall visar jag aldrig mina kort utanför en showdown, men det här var för bra för att missa. Brett leende kastar jag ess-åtta-offsuit på bordet.
Vad var det han sa i EPT Köpenhamn, Magnus? "That's what happens when you play bad aces"
