Homegame for the win
Tjing tjing.
Jag överlevde altantakskottningen. Ville bara säga det om ni suttit hemma på er kammare och oroat er. Dagens pokerspotting är för övrigt Zeki Turan som jag såg stå och röka utanför kolgrillsbaren under lunchen. Jag satt en trappa upp med Dosa och Mackan och avnjöt en superb pannbiff med lök. Ikväll står det slaskpoker hos Robman på schemat. Jag, Dosa, Målarn, J-No, Matte, Robman och med lite tur också Koivulainen. Fascinerande att man har polare man aldrig träffat. Jag och Koivu har på nåt sätt lärt känna varandra genom bloggkommentarer och växelvist läsande (han har en riktigt läsvärd blogg om man gillar poker). Sedan upptäckte vi att vi även delade passionen för tv-spel i allmänhet, och Xbox i synnerhet, och nu blir det nästan veckovist lir där vi under spelet pratar om högt och lågt. Det finns nämligen en Skypeliknande funktion på Xboxlive, som gör att man kan konversera medelst headset. Då blir det också mycket annat än själva spelet som avhandlas. Nu var det dock poker det skulle handla om. Sedan vi började våra homegames för fem år sedan har vi inte höjt insatsen på en tjuga per person alls. Vi gjorde en smärre justering för nåt år sedan, och istället för att spela ett par freezeoutgrytor på en kväll spelar vi en med 60-90 minuter unlimited rebuys.
I höstas tog vi emellertid det inte allt för djärva beslutet att höja insatsen till 50 spänn rebuy. Det roliga är att nästan alla som brukar vara med och lira är hyggligt vana att spela om högre insatser än så här på casino, klubbar och i andra homegames, men våra mikroinköp har blivit något av en princip Nu väntar vi fem år till tills vi går upp på hundringen.
Jag knackade ihop en artikel om Europatouren för den som vill ha lite cliffnotes. I övrigt spelar jag nu PAFs stepssystem, som jag verkligen kan rekommendera. Det är en riktigt sympatisk struktur, och det enda det lämnar att önska är måhända något mer trafik.