Idag är?
….första dagen på resten av mitt liv brukar det heta. Igår sköt jag, efter fem år som Marknadsanalytiker på Forma Publishing, in stolen, släckte lyset och gick hem. Idag sitter jag nedslängd på ett rum i mitt eget hus som from this very day är dedikerat kontor (och från och till även gästrum), och är egen företagare efter tolv år som tjänstemannanisse i media- och marknadsundersökningsbranschen. Scary.
Faschings tragiska familjeöde berörde mig mångt mer än vad jag trodde att jag kunde bli berörd av en människa jag aldrig träffat, eller ens pratat med på telefon. Vår relation har sträckt sig till enstaka bloggkommentarer i varandras bloggar, men är det någon som jag verkligen känt med denna vecka så är det honom. Dagens blogginlägg är tveklöst det jobbigaste jag någonsin läst, men jag är glad att jag gjorde det, och samtidigt är det bara att ödmjukt tacka för att han delar sina känslor med oss, och hoppas att det är någon form av terapi för honom att veta att vi är många som läser och känner.
Jag tror utan att vara allt för kalkylerande att den här bloggen kommer att ta en smula ny vändning, och mer handla om mitt arbetsliv, och kanske även mer om mitt arbetslivs påverkan på mitt privatliv. Detta i takt med att jag flyttar över en del fokus på direkt pokerbranschrelaterade ämnen till Poker.se istället. Jag har också lovat mig själv att bloggen ska få nytt liv nu, så det här blir inte bara ett avstamp för mitt fortsatta liv utan för mitt fortsatta bloggande. Har du synpunkter på vad jag skriver i bloggen, vad jag borde skriva i bloggen, eller vad vi borde skriva om på Poker.se? Maila mig gärna på erik(at)poker.se och vädra din åsikt. Eller bara ställ en fråga.
Jag har ännu inte bestämt mig för om jag tycker att Full Tilts Rush Poker är en dålig eller genial idé, men inser att jag lär prova konceptet först innan jag är redo att säga bu eller bä.
