Jevvla smålänninar
Får börja med att be om ursäkt för fördröjningen. Känner mig nästan som alla andra bloggare här som försvinner årsvis åt gången :)
Nåja, åter till Vegas. Tisdagen fortsatte med en sväng till Circus Circus där vi knallade runt bland karusellerna en sväng tills vi såg något som passade Junior. Man kunde få åka på små lurviga djur i åtta minuter för några enstaka dollar. VI ställde oss i kö och när en pojk åkt färdigt skickade vi in Junior att åka en sväng på en älg i miniatyrformat. Den sexåriga pojken som åkte rundor på en liten elefant undrade såklart varför en fullt vuxen man gjorde honom sällskap och dessutom ville tävla runt banan. Vi skrek såklart av skratt, men jag gissar att man kanske måste ha varit där och med samma promillehalt för att inse det roliga.
Efter CC knallade vi över gatan till SLS, det nybyggda casinot som ersatte gamla Sahara (om jag inte har helt fel). Riktigt snyggt och fräscht med vakna servitriser. I o f s verkade dom inte ha något annat att göra än att servera oss eftersom vi var ungefär de enda kunderna. Kan rekommendera deras margarita. Vad jag vet finns där inget pokerrum, så stor tvek på om jag kommer att gå dit igen om inte för att äta på nån av restaurangerna.
På bussen in till strippen stod en man i 30årsåldern och höll sig i en stång. Med står menar jag såklart i begreppets vidaste bemärkelse. Hans fotsulor rörde marken men han var mer eller eller mindre medvetslös i någon form av hängande framstupa sidoläge. Ett par passagerare började betta på om han skulle trilla innan dom hoppade av, men genom en kombination av låg tygdpunkt och magiska reptilhjärnereflexer höll han sig faktiskt på rätt köl tills vi var frammen mitt emot Monte Carlo.
Vår vana trogen att fira grabbens födelsedag ledde oss in till Hooters för att käka deras urbenade kycklingvingar och burgare. Såklart lyckades jag övertyga tjejerna till att sjunga för födelsedagsbarnet. Inte fan sjöng dom vackert, men det var pinsamt för grabben, och det är ju det som räknas.
Efter maten började vi diskutera planerna för kvällen och vi bestämde oss för att knalla över på strippen och haffa en av tittiesinyourface-gubbarna. Oftast män i svarta kostymer som lovar guld och gröna skogar bara man hoppr in i just deras limo. Vi fick leta en bra stund innan vi hittade nån, men till slut, strax norr om Paris hittade vi vår man. Orutinerade som vi var frågade vi säkert fyra gånger om limon verkligen var gratis både på ditvägen och hemvägen, något han försäkrade att den var. Efter tio minuter kom en svart Cheva Blazer fram till oss och vi hoppade in.
Vår chaufför, en kille i trettiårsåldern var allt annat än pratglad och vi satt hopträngda en bra stund medan bilen rullade igenom vad som mest såg ut som ett industriområde. Till slut var vi frammen vid ett ganska stort pråligt hus med marmorpelare framför entrén och grabbarna hoppade ut. Jag var sist ur bilen och fiskade fram några dollar i dricks.
"Oh, three f**king dollars, how generous!" fräste han med en milt sagt sarkastisk ton. Då fattade jag att dom andra haft lite annat fokus än att hålla våra leverantörer på bra humör och bara pipit in genom entrén utan att dricksa. Jag kände hans onda blick i nacken medan jag visade leg hos dörrvakterna.
När jag kom in genom dörren står grabbarna och dividerar med damen i kassan. Jag går fram och frågar vad som pågår och hon säger:
"You're kinda early, so we only got two girls on the floor. But you can have a look through the door and decide if you wanna go in anyway. We only want happy customers here"
Jag tittar på klockan: 18.15....
Vi börjar garva åt vår totala brist på rutin. Tro fan det var svårt att hitta en tittiesinyourface-snubbe. Klockan var ju bara barnet och vårt party hade pågått sen lunch med comp-sprit. Inne på stället är det öde så när som på nån blek rumpa och servitrisen i baren. Oavsett så resonerar vi som så att vi lär ju få mer uppmärksamhet i alla fall plus att vi ändå kan sitta och sörpla på de obilgatoriska två drinkarna ett tag.
När vi kliver in drar ett tungt hiphopbeat igång och efter att ha hämtat en öl i baren slår vi oss ner vid den ovala scenen med en metallstolpe mitt på.
