Cashgame vs Turre
Ibland blir jag så galet trött.
Jag ser väl mig själv som cash game spelare i grunden, men har ju börjat spela turneringar nu de senaste månaderna och det har varit väldigt framgångsrikt än så länge, så det är det jag hänger mig till nu.
Dock är det lite svårt med vissa anpassningar. Kan spela perfekt A-game i 3 timmar och sen göra nåt onödigt misstag som idag när jag ligger precis utanför cashbubblan och har en topp 15 placering med 30 spelare kvar och jag väljer att ställa all in när det foldas till mig på SB med K10o...
Det hade varit okej. Jag hatar inte det draget när blindsen och antesarna finns att ta, men det som suger där är att BB också är chipleadern och callar ner mig med JQo och floppar stegen.
Sånt där hör inte hemma i turneringsspel egentligen. Skulle aldrig gjort det misstagen om det typ var en riktigt viktig turnering, men jag blir lite nonchalant ibland och det måste man tvätta bort.
Receptet där är att egentligen inte "spewa" massa turneringar. Det räcker för mig att spela typ en eller två per dag och försöka vara så koncentrerad och dedikerad som möjligt.
Säger alltid till mig själv innan turneringar att jag ska undvika till varje pris att ta coinflip-situaitoner när jag har över 15bbs, men ett litet misstag och det är över.
Diciplin är viktigt i turneringar och det är nånting man får jobba på hela tiden.
Annars känns det bra. Inga mer turneringar idag, men ser framemot imorrn.
En annan sak. Många pratar om att man måste "ha tur" för att vinna turneringar. Jag skulle snarare säga att det gäller att undvika att ha otur och förlora stora potter där man trycker in sina pengar bra.
