Det var det - Vegas 2013
Sådär, efter en stabil 12-timmars sömnsession är det dags att summera årets Vegas-trip!
Det började på allra bästa sätt med att uppgraderings-ansökan till business på sträckan Stockholm-Chicago gick igenom och för första gången fick man avnjuta livet i business. Middag med vita dukar, riktiga bestick och á la carte meny var toppen alltsammans, men överlägset bäst var det givetvis när man för första gången höll nere knappen som förvandlade sätet till nån form av minisäng. Halvdygnad som man var blev det liggläge i princip hela färden över.
Väl i Vegas spenderades första veckan i det som kom att bli känt som "svenskhuset". Huschef Emil Ohlsson hade lyckats samla ihop ett glatt gäng spelisar som spenderade en hel del tid i vardagsrummet då den stundtals 50-gradiga värmen gjorde det halvsvårt att vara ute några längre perioder. Vi hade en toppenvecka som klimaxerade med en härlig fest den 4:e juli som bland andra gästades av oraklet Dan Glimne. En annan av veckans höjdpunkter var det halvslaskiga home game där tidigare nämnda Emil Ohlsson lyckadesm med konststycket att få in 64o för 2500 big blinds på Q53 (två ruter)... i pineapple. Han drog synnerligen dött emot undertecknads toppset och Simon Löfbergs AK ruter.
Efter veckan i huset flyttade allesammans in till Palazzo. För egen del blev inte veckan på stripen sådär händelserik som man skulle kunnat tro, då det blev inte mindre än fyra hela speldagar i main event. Dag 1 var slitig. Floppade kallt och kände mig relativt kortdöd för stora delar av dagen men lyckades tura för turneringslivet när jag fick in KJhh emot en löööööst spelad AJo på 443 med två hjärter. Qh på river var ett trevligt kort att se.
Dag två var seg den också. Torskade massa små flippar preflop och vann i princip inga potter vid showdown, men lyckades istället plocka hem många små potter och även en större självmords-bluff med Q4 på K725T 4betat gick vägen och innebar att jag tog mig vidare till dag 3 med strax under 90k i stacken.
Dag3 blev en riktigt svängig historia där jag som mest var uppe strax under 400k och nosade, för att tappa ner till 150 för att bygga upp igen och jag slutade dagen på nånstans runt 250k om jag minns rätt, med under 20 personer kvar till pengarna.
På bubblan lyckas jag snabbt vinna två potter mot bordets chip leader för att ta över den rollen själv, och för den som aldrig spelat ett main event på bubblan kan jag meddela att det är en löjlig fördel. Jag hade dessutom turen att hamna på ett bord med många mellanstackar och få större stackar, och framför allt med få duktiga spelare, så under den timman det tog för bubblan att spricka kunde jag plocka hem oerhört många potter utan showdown och bygga stack till runt 450k.
Bubblan sprack och spelet fortgick, korttorkan var total men mitt snälla bord gjorde att jag ändå lyckades hålla mig flytande. Dessvärre bröts bordet efter ett par nivåer och jag flyttades till ett betydligt tuffare bord där jag inledde med att chippa upp efter en kort rush av kort, men snart var snittet J4o igen och blödandet inleddes på nytt. Med 10 minuter kvar på klockan av dagens spel meddelar tävlingsledningen att fem händer till ska spelas på varje bord, sedan är dagen slut. I den absolut första av de fem plockar jag upp KJs, översynar en höjning och en flat och sedermera två gators värde på J9976 för att bygga upp till över 600k i stacken.
I handen omedelbart efteråt plockar jag upp JJ på cut off och får enbart syn av en medelålders jänkarherre i BB. Floppen bringar magi i form av J73 regnbåge, och jag mår helt ok när jag får min c-bet synad. Turn kommer 9 (lägger upp ett färgdrag), jag betar på nytt varpå min fiende bestämmer sig för att stoppa in en rejäl knackhöjning. Jag vet att jag aldrig kommer att slinka handen då FI kan ha alla lägre set och några enstaka två par i sin range, och med tanke på hans stora bet size på turn tror jag att det är lika bra att skjuta in smeten direkt och få värde av hela jänkarens range. Han snappar av och har givetvis turnat stegen med T8o, river blankar och mitt WSOP main tar slut på 241:a plats.
För att summera så var årets resa en riktig höjdare, det är alltid superskoj att bo i hus i Vegas med ett gäng spelisar, men en vecka på stripen förhöjer verkligen det också. Min run i main gjorde att jag inte hann med någon show i år, men en handfull härliga restaurangbesök hanns i alla fall med, bland annat åt jag för första gången någonsin högst upp i Stratosphere, Vegas högsta byggnad. En riktig häftig upplevelse som verkligen rekommenderas, det kändes något surrealistiskt när det hoppade förbi skyjumpers utanför fönstret med jämna mellanrum under middagens gång!
Med andra ord: Vegas 2013, fem toasters. Jättekuuuul!
