21 April: Tonopah
USA är staden man inte vill gå en meter.
Vi lämnade Las Vegas vid 9 tiden och vi tog ett kort stopp vid Las Vegas Premium Outlet, innan vi tog sikte på den lilla staden Rachel – nära Area 51 – för att besöka Little Aleínn – för att äta lunch.
Det var en fantastisk känsla att åka mil efter mil mitt ute i öknen – på en enda lång raksträcka – och knappt möta några fordon. Det enda man var rädd för var att få punktering eller liknande, då man inte hade någon teckning på telefonen och ”ingen” skulle kunna hjälpa dig.
Efter ca 2 1/2 timma så kom vi fram till den klassiska ”Extraterrestial Highway” – som skulle ta oss till Rachel.
Vi körde på ytterliggare 30 minuter tills vi äntligen kom fram till staden Rachel – där det bor ca 20 personer. Men dom har den stora ”turistattraktionen” Little Aleínn, där man kan få sig en klassisk Alien Burger och även sova över om man vill – vilket jag ville – men Linda vägrade.
– Den värsta hålan hon någonsin hade varit på, tycke Linda. Men hon skulle snart komma till Tonopah.
Inne i baren var det jag och Linda, två från Österrike och två från Nya Zeeland – som var sugna på lite mat och dryck. Vi tittade på menyn – men vi visste redan vad vi ville ha. Den klassiska hamburgaren – gjord på riktig ”Ailen” kött.
Medans vi väntade på maten, tittade vi runt i baren/restaurangen. Väggarna var täckta med ”UFO” bilder från när och fjärran. Man sålde en del filmer, böcker och andra souvenirer med ”UFO” tema. Jag passade samtidigt på att spela ”PAC-MAN” och satte givetvis Highscore.
Jag köpte en till skylt som skall pryda min ”spellokal”, samt en bok om UFOs och en flaska Alien vin. Efter måltiden drog vi vidare. Vi har fått göra om resplanen lite, då vägen till Yosemite var stängd från ”Vegas hållet”.
Planen blir istället att vara 2 dagar i Lake Tahoe, 2 dagar i ”Spel och Skillsmässomstaden” Reno och 2 dagar i Napa Valley. Men innan dess skall vi ha en övernattning i en gammal gruvstad – mitt i ingenstans – Tonopah.
Det tog ytterliggare 1 timma innan vi nådde Tonopah och det var en stad i precis i min smak – och precis tvärtemot Lindas smak. Det var som att komma in mitt i en filminspelning – för allt var så ”perfekt” djävligt, så att man nästan trodde att någon hade stylat skiten.
Över vägen blåste runda buskar och överallt var det slitna hus från början av 1900-talet och hela staden osade ”karraktär.”
Efter att ha checkad in på hotellet – bestämde vi oss för att utforska staden.
Till min stora glädje hade man två casinon och ett par klassiska ”vattenhål” – där man iofs knappt vågade gå in.
Här inne satt ett gäng riktiga ”rednecks” – och jag kände direkt att ikväll åker inte min rosa sjal på. Jag gick ett par meter till vänster om pubben och tittade in i ett skyltfönster. Precis då kommer en kvinna ut med en äldre man – med en syrgastub på hjul och med slangar upp i näsan – så att han skulle kunna andas bättre – och hon skrev ”fuck” och ”fucking looser” till en annan man som uppebarligen var hennes man – och som inte gillade hennes kavaljer med syrgas tuben.
Det blev ett jävla liv och jag blev oxå ”inblandad” då hon tillslut skrek åt allt och alla som var i hennes närhet. Kvinnan som var dyngpackad skrek ”fucking prettyboy” till mig och då tyckte Linda det var dags att gå vidare.
Jag kände då att jag nog skulle behövt haft med mig Bergman – i stället för Linda – då han talar hennes kraftiga ”språk” och verkar vara bra på boxning.
Vi vandrade vidare längs gatan och hittade tillslut det ena casinot.
Banc Club som låg längs nede i änden av staden – var ganska mysig. Jag hoppades på att dom skulle ha något pokerbord igång. Jag har ju en romantisk bild av att åka från stad till stad – lik Tonopah – och spela skiten ur lokalbefolkningen, för att sedan tvingats fly hals över huvudet, i en väntande bil utanför, då dom ville rulla mig i tjära och fjädrar, efter att jag hade tagit alla deras pengar.
Dock hade dom inget livespel i hela Tonopah – utan det var bara ”slots” som gällde, så det lär inte bli något ”tjära och fjärdrar” i denna stad.
Vi vände sedan hemåt igen och köpte lite vatten på den lokala bensinstationen av en kille från Bolivia, som precis hade flyttat in till staden med sin familj. Han hade tidigare bott i ”Kalifornien” i någon mindre stad. Det var svårt att få jobb där han tidigare bodde. Men han stortrivdes i Tonopah.
Men han gillade inte gambling och hade aldrig varit på stadens casinon – men önskade mig ”lycka till”.
Staden som var en gammal gruvstad var stolt över sin historia. Man hade ett egetmuseum och överallt hade dom små ”monument” över sina fallna hjältar.
I skrivande stund så har vi planerat att äta på en lokal restaurang för att därefter gå till det lilla casinot och spela någon timma. Därefter skall vi titta på stjärnorna – som tydligen skall vara en av dom stora underhållingarna i staden. Eftersom staden ligger mitt i öknen och fri från föroreningar och störande stadsljus, så skall Tonopah vara en av dom bättre städerna att titta på stjärnor.
Mitt mål för kvällen är att få med Linda på en av dom där barerna för att ta en öl. Linda vägrar hittills, men jag måste övertala henne, då jag vill göra en ”intervju” med en lokal person om hur livet är i Tonopah.
