17 Maj: Drömmarnas land, del 12
2012.04.13 Nordkorea - Maternity Hospital, Pyongyang - dag 1
Efter vår museibesök hämtade vi den äldre fransyskan, vars arm vi befarade vara bruten. När fransyskan kommer ut ifrån sjukhuset, ser vi att hennes arm är i bandage, men inte gipsad. Röntgen bilderna hade visat - som vi befarade - att hennes arm var bruten, men sjukhuset hade inte gipsat det. Jag tror inte sjukhuset klarade av det, utan man hade bara gjort så att benen i armen inte låg emot varandra - så att dom inte skulle växa ihop fel. Tanken var att den äldre fransyskan skulle genomgå en operation i Frankrike.
Nu var nästa programpunkt att besöka Maternity Hospital i Pyongyang. (BB) Detta BB skall vara stadens mordernaste och det sägs ha 1500 sängplatser. Vid sjukhuset tar en läkare emot oss, samt några sjuksystrar.
Under rundvandringen frågar jag den unga läkaren - som är 29 år - ifall han är en specialist.
-Of Course, svarar han lite förnärmad.
Jag räddar situationen genom att säga att det är ju fantastikt - för i Sverige är våra specialister 50 år gamla och att han måste vara väldigt begåvad. Läkaren skiner upp och ler. Vi blir sedan bästa vänner under resten av visningen.
Han frågar mig vad jag jobbar med och jag säger då att jag jobbar med personer som behöver extra träning för att dom är för inaktiva i vardagen. Friskvård. Läkaren tittar konstigt på mig. Han måste tro att mitt land är ganska konstigt. "Vi jobbar för lite så att vi behöver extra träning." Det problemet har dom nog inte i Nordkorea.
När vi kom in fick vi ta av oss våra skor och sätta på oss vita rockar och tofflor.
I alla byggnader vi besökte, var det kallare inne än ute.
Denna skylt som hängde i entrén, vet jag inte om det var ett skämt eller inte. Men uppenbarligen var sjukhuset stolt av att ha fått en utmärkelse.
"Ten steps to Succesfull breastfeeding" - fantastiskt!
Det vi förundrades över var att hur tomt sjukhuset var på patienter då vi guidades från rum till rum för att titta på "mordern" utrustning, patientsalar och läkare i arbete. Jag tror att jag bara såg ett enda par. Först fick vi vår sedvanliga information om hur stor sjukhuset var, när det byggdes, hur snabbt det byggdes mm. Därefter blev vi förvisade högsta Nordkoreansk sjukhus standard.
Här fick vi en lektion äkta nordkoreansk för-koreograferad uppvisning och skådespeleri, som säkerligen var inövad sedan länge. Först visade man oss en korridor med bås, där männen kunde hälsa på sina fruar, efter att dom hade fött.
Männen fick inte träffa sin fru - pga infektionsrisken, utan mannen kunde se sin fru och det nyfödda barnet på tv. En kamera vid tvn och med en telefon, så kunde man och fru prata med varandra.
En mängd "fantastiska" maskiner och utrustning blev vi förvisade som kunde bota alla möjliga sjukdomar. Bla hade man en säng som folk kunde ligga i - och som bestrålade personen med ett speciellt ljus, som gjorde patienten frisk.
Denna fantastiska maskin vet jag inte vad den hette på koreanska - men i Sverige kallar vi den för ett Solarium. Vi fattade först inte vad det var, eftersom dom framställde den som en "mirakelsäng". Men när jag tittade närmare, så var det helt vanliga solarierör i den.
I varje rum som vi klev in i - helt "slumpvis" - satt det glada sjuksköterskor som jobbade febrilt.
Något som var lite skoj var att vi även kom in i rum där det pågick behandlingar och detta fall var det en tandläkare (på BB) som utförde en behandling och vi alla fotograferade som tokar. Ganska bissart situation.
Den tappra fransyskan med blont hår och med den brutna armen står i mitten och brevid filmaren.
Här presenterar man för oss en "maskin" som kan se könet på ett barn - INNAN det har blivit fött - samt om barnet har någon sjukdom. I Sverige kallar vi det för "ultraljud." Denna kvinna blir nogrannt undersökt av ett koppel av olika läkare - som minutiöst studerar allt på en dataskärm - när dom har en "manick", som dom för över på den gravida kvinnans mage.
Min frågvisa far frågar då läkarna vilket kön som barnet har. Guiden översätter frågan och läkarna mumlar något till svar och guiden översätter till farsan:
- She is not pregnant.
Den enda kvinnan som vi träffar på BB är alltså inte gravid.
På sjukhuset har man en egen avdelning för trilling och fyrling födslar - vilket man är jätte stolta över. Några läkare i gruppen skakar bara på huvuderna och säger (inte till Nordkoreanerna) att det är så ytterst ovanligt med trilling och fyrlingfödslar att det är helt bisarrt att man har en hel avdeldning för just detta.
Man berättar att alla som får trillingar får en speciel gåva av staten och att på sjukhuset har det fötts nästan 600 trillingar och fyrlingar som senaste 20 åren. Läkaren i vår grupp misstänker att kvinnorna är så undernärda i landet att man måste konstbefrukta dem, för att dom skall bli gravida - därav den stora mängd trilling födslar. Eller så överdriver man helt enkelt i tron att vi skall bli imponerade av dom fertila nordkoreanska kvinnorna.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DOM I STÖRRE STORLEK!!
