6 December: I had a dream?
Jag är nog väldigt barnsligt naiv och som lever i min egen bubbla - och jag har förmodligen inte förstått hur jävla illa världen egentligen mår. Men jag är obotligt optimistisk och som lever under mottot: Dum spiro spero - som betyder: "Så länge jag andas hoppas jag".
Även om jag emellanåt skriver lite ironiskt om olika personer i min blogg, ifall dom säger något knasigt - enligt mitt tycke - så vill jag inte döda deras drömmar. Om tex Lina Olofsson drömmer om att skriva en pokerbok, så skall hon göra det, oavsett vad andra tycker.
Just nu pågår det som sagt en debatt om pokerförbundets vara eller icke vara. Förbundet har inte skötts sig, det är alla överrens om. Jag vill dock inte använda samma starka ord som min vän Lapp-Roffe. Jens J har dragit igång en debatt om hur framtiden skall se ut. Ett nytt Pokerförbund eller en Pokerallians. Många verkar iallafall vara intresserade av ämnet.
Dock hade jag personligen hoppas på att dom större pokerprofilerna i Sverige hade engagerat sig lite mer och skrivit vad dom tycker och tänker. Men i brist på deras åsikter, så har småankorna i ankdammen - som jag tex - istället skrivit kommentararer på vad dom tycker och tänker.
Många är säkert lika dumma och naiva -precis som jag själv är - men dom vill iallafall någonting. Ifall ideérna sedan är bra eller anus får ju andra bedömma. Är det skit ideér som man kommer med, så behöver ingen vara orolig. För det kommer ändå inte röstas igenom.
Micke Norinder är en person som jag gillar. Han kör sitt eget race - precis som Lapp-Roffe. Det gillar jag. Kan dock tycka att dom ibland är lite väl hårda i tonen. Men Micke har jag följt och tycker om att följa honom. Han är för mig en liten idol. Såg honom för första gången i Las Vegas 2008 - jävligt kul prick, även om hans klädsmak var under all kritik.
Men jag blev faktiskt lite besviken på honom när jag läste hans senaste inlägg. Han gjorde ett inlägg som bla handlade om pokerförbundet:
"Det har varit mycket snack om Pokerförbundets vara eller inte vara de senaste veckorna. Alla vi som tillbringar en hel del tid i den svenska ankdammen känner säkert samma sak, något måste göras, och det måste göras nu. Under den senaste veckan har jag blivit kontaktad av ett flertal personer som tycker att just dom har rätt agenda för förbundets framtid. Vissa vill kliva in själva, andra har planen för att just den dom tycker är rätt skall kunna ta över. Gemensamt för alla är dock att dom vill ha stöd för just sin idé. Jag avvaktar kan vi väl säga?
Jag har följt snacket på vissa forum och bloggar, jag kan inte låta bli att le. Vart får folk allt ifrån? Någon lanserar sig själv och tycker det är rätt bara därför att personen i fråga spelat några småturrar de senaste åren, samtidigt så känner den personen vare sig pokerspelare eller spelbolagsfolk. En annan som jag aldrig sett på något möte, har åsikter om vad som skall göras och inte göras. Med sig själv vid rodret givetvis?.. Jag skall återkomma till dessa personer framöver. Jag har varit tyst allt för länge känns det som?. Dags att ta fram motorsågen igen kanske?"
Jag tror iofs inte att han menar mig, (blir dock intressant och se vem han syftar på.) men förtjänar dessa "naiva och dumma drömmare", som bara vill pokern väl - samt kommer med ideér, att bli sågad vid fotknölarna?
I min naiva lilla rosa drömvärld så kommer man oftast längst med ett stort hjärta än en stor hjärna.
Oavsett om Micke vill använda motorsågen på mig eller inte, så kommer jag ändå att gilla honom.
