Donken kontra liveproffs - Del 1
Hemma igen efter min livs kanske bästa resa. Utan större konkurens egentligen då jag inte är särskilt berest.
Hur som helst har det varit skitkul med både spel och festande. För det blev mer av det sista än vad jag hade räknat med när vi åkte dit. Åtminstone till en början...
Vi anlände den onsdagen den 19e september till Barcelona, en dag efter festivalen drog igång. Detta "vi" som benämns är alltså dem jag bodde ihop med i Barcelona. Vi hade hyrt en lägenhet där nere men skulle inte få tillgång till den förens vecka
nummer 2. Så de första dagarna nöjde vi oss med ett semisunkigt hotell. Var de absolut minsta rummen jag nånsin sett på ett hotell, de bestod bara av en toalett och en säng. Städning ingick givetvis inte heller...
Första dagen spenderades på Opium, en nattklubb som flertalet personer rekat innan man kom till Barcelona, som jag i min tur kan reka vidare.
Vissa av oss (inte undertäcknad) hade förnuft nog att skippa första dagens bravader för att inte spela semibakis under Estrella dag 1b. Men samtidigt är det ju ingen sport att spela nykter, hur svårt är det egentligen? Tillräckligt svårt fick jag lära mig
under resans gång. Mitt första bord i Barca var alltså i Estrella Main event. Jag fick äran att sitta med en av "rumskamraterna" i form av Billy. Skillnaden mellan mig och Billy under denna dag var att han tog marker medans jag gav. Bordet var långt i
från så soft som man hade hoppas på. Det enda lilla hoppet om bra värde var säte 1, där en lite väl syngalen asiatisk kille satt.
För min del var turnerningen en ren blödning. från 30k till 25k till 20k till...ja ni fattar. Får handen innan dagens sista paus titta ner på två vackra ägg. Slår upp tidig position och ser hela bordet snapfolda fram till BB som åtminstone ger mig en
syn, TACK! Flop: Q-9-9ss (ss = flushdrag). Motståndaren checkar till mig som startade handen med runt 14k på 300/600, jag c-bettar och får ganska snabbt omslag. Jag spyr lite inombords då med den dynamiken jag och den killen hade vid tillfället viste att han aldrig är light här. Men fortfarande helt omöjligt att folda då han kan ha bra flushdrag/K-Q/A-Q. Men framförallt kan ha en äcklig 9. Jag flattar med gråten i halsen och får syna av allin när turn blankar. Han visar upp 10-9 och jag får trösta mig med en
medlidande blick från Billy.
Billy i sin tur förlorade en väldigt tråkig pot där han preflop får in A-A v Q-Q och torskar i vad som skulle kunna varit Chipleaderbalja för hela turren.
I Estrellan så satte herr Jansson i sällskapet standarden för resan. Han cashar vi andra gör det inte...
Nästkommande dagar spenderades återigen med festande ihop med ett gäng andra svenskar. Bland annat på Rubys Bar, ett ställe som bara rekommenderas om man gillar sina Mojitos starka och billiga. Hann även med lite strandhäng under en av de nästkommande dagarna.
Bakfull som en kanin (en av de största lärdomarna denna resa är att kaniner kan bli bakfulla, visdomsord av min nya favoritfinne) parvlade jag mig
ner till stranden ihop med tjejgänget från dagen innan. En annan favorit, i kategorin "NitRegs" som lovat att haka på till stranden bangade pga bakfylla, tönt. En given peak till personen i fråga!
Nästa turre skulle bli Estrella Highroller, en 2000€ turre, den största turneringen jag någonsin spelat vid tillfället. Exalterad förre turneringen? Nej. Exalterad efter turneringen? Absolut inte! Om Main eventet var en sakta blödning så var det här som 5 slag i skrevet. Ett i varje period, där jag torskar en 1/5 del stack i varje period med EN vunnen pot under hela turneringen. Inte en stor pot. Nej en enda pot.
Jag 3betta från Smallblind efter knappen öppnat och får fold, så spännande var det.
Inte bitter för det (lite kanske) då EPT main bara var en dag bort. En turnering som jag längtat efter att få spela sen jag upptäcktespelet för 5 år sen.
Livepoker, detta djävulens påfund...
