Tyvärr har ytterligare två svenskar åkt ut, Sven Ruling och Kenny Rundh.
11:e Juli
Vi gick upp vid 05.30 och begav oss mot flygplatsen. Kön till incheckningen var hur lång som helst. Efter ca 2 timmar var vi framme vid disken där vi blev informerade om att flyget var kraftigt försenat pga âthunderstormsâ på östkusten. Det innebar att vi missade vår connection i Atlanta men vi flög dit i alla fall, tre timmar försenade. Flygbolaget (Delta) gav oss vouchers till ett motell och vi var under omständigheterna ganska nöjda. Tills vi kom till motellet. Det var lätt det skabbigaste stället jag har sett. Medan vi checkar in kommer en gigantisk amerikan ner och skriker att han har hundskit i badkaret och att det skall städas upp fortare än fan gör upp eld.
Enligt indiern i receptionen (som hade värre accent än Apu i Simpsons) fanns det bara ett rum kvar på hela stället, dock med två dubbelsängar. Trötta som vi var tog vi det. När vi kom upp på rummet fanns där naturligtvis bara en säng! Mitt livs väg kantas som ni vet av idioter så när jag ringde ner fick jag följande svar av Apu:
âBut it says here that there is two beds in the room.â
Jennez: âThereâs only one bed.â
Apu: âNo sir, it clearly says here there are two bedsâ
Jennez: âThere is one bed, Iâm fucking sitting on it!â
Jag tappade mitt lugna sinne så PianoPer fick gå ner och snacka med indiern. Till slut får han snacka med managern som ordnar ytterligare ett rum åt oss.

Ett stycke amerikansk söder. Känt för inbördeskrig och slaveri.
Efter en god natts sömn beger vi oss mot flygplatsen och checkar in utan problem. Då inträffar nästa katastrof; snuset är slut!
Efter några timmars lidande under tortyrliknande former hittar jag till slut en affär som säljer Copenhagen, ett amerikanskt snus som man inte kan krama. Jag spenderar den närmaste halvtimmen med att droppa kaffe i snusdosan för att göra det lite mer kramvänligt. Till slut får jag in en prilla med darriga fingrar och lugnet infinner sig. Är man junkie så är man.

PianoPer läser sin bok om Stu Ungar.
Under lunchen på flygplatsen anlände ett kompani amerikanska soldater från Irak. Hela ankomsthallen ställde sig upp och applåderade. Jag var tveksam till hela grejen men kriget är ju inte soldaternas fel. De behövde säkert lite uppmuntran så till slut applåderade vi med.
På flygplatsen klonkade jag in en fet högtalare till min sambos I-Pod samt en bärbar dvd-spelare. Lite onödigt om man har laptop kanske men batteriet räcker mycket längre i alla fall.
Nu sitter vi i gaten och väntar på flyget och fler katastrofer. Kommer vi någonsin få återse Europa?!
På flyget
När vi hade satt oss på flyget såg vi en svensk tjej i raden framför oss som grät. Hon och hennes pojkvän hade inte fått plats bredvid varandra och hon var otroligt flygrädd. PianoPer och Göran erbjöd sig att byta plats med dem och efter en del pusslande satt vi snart i rad och den gråtande tjejen fick sitta bredvid sin pojkvän. Då kommer en flygvärdinna och frågar vilka det är som har bytt plats. När PianoPer har förklarat alla turerna så tillägger han nöjt: âSådär, nu kan de lättare identifiera liken om vi störtar.â
13:e Juli
Planet avgick i tid och flygresan till Köpenhamn gick bra. Vi kom på tåget till Lund och därefter blev det en kortare taxifärd hem. *SOVA*

Vid bandet på Kastup
Dt var min blogg det, hoppas att någon har haft lite nöje av den i alla fall.
Spelsammafattning:
Sidebets ( Hur långt är Sverige? Vems väska kommer först på bandet? sten-sax-påse, etc): +$200
Cashgame (NL $1-$2, $2-$5): +$1400
Turneringar (endast en spelad): -$60
Idiotspel (BJ, 3 card poker etc): -$100
10:e Juli
Sista dagen i Las Vegas för oss och även dag 2 på Main Event. Karin, Annika, Hasse och Ola var vidare och jag fick en del att göra när jag vaknade. Jag blev försenad till starten av dag 2 pga jobb på hotellrummet och när jag kom ned till Rio hade Hasse precis åkt ut.
Dag 1 hade han ställt in i sista handen med A-K. Han hade då ca 50 000 i marker. Efter 10 minuters stekande fick han syn av J-J som stod. Han fick börja dag 2 med 12 000 och hade gått all in tre gånger under de 5 första givarna. Till slut hade någon med A-K synat hans 7-7 och floppat två ess.
Vi tog en sorgeöl innan jag begav mig ned till arenan igen. Karin låg stadigt på 20-25 000 och Ola jobbade upp sig till dryga 30 efter drygt två timmar. Annika hade åkt ut efter 40 minuter tyvärr.
På kvällen hade vi biljetter till Master Magician Lance Burton och Karin åkte ut lagom tills det var dags. Vi åkte tillbaka till Flamingo och bytte om och mötte sedan upp Kasper, Jacob, Micke, Per och Göran. Vi begav oss mot Monte Carlo i limousine och vid ankomsten gjorde danskarna ett misslyckat försök att få tag på biljetter. Vi andra satte oss på Monte Carlos steakhouse och åt en superb middag! Micke gjorde ett gott jobb med att välja vin.
Showen var i princip densamma som för åtta år sedan, dvs helt ok. När vi hade stått utanför teatern och förundrats över några av tricken en stund gick vi vidare till en lounge där några duktiga killar körde lite motown. Per hoppade naturligtvis in och rev av Semester med Bo Kaspers på piano ackompanjerad av orginalbandet. Sjukt bra var det! Synd att man inte hade kameran med sig.
Efter ett par drinkar för mycket drog jag och Karin vidare till Flamingos poker room och började köra cashgame. Efter en stund dyker Tok-Mackan och Terror-Tommy upp. Som ni vet brukar det innebära monetära fördelar för min del men den här gången nöjde de sig med att gnälla för att vi inte hängde med ut och festade (det var även deras sista dag). Sura som ättika försvann de. Jag spelade hur illa som helst och torskade i lagom takt. Efter en stund dök Las Vegas största festprissar upp igen, den här gången iförda sina famösa kostymer; gorilla respektive kyckling. De slog sig ned vid bordet och samtidigt dyker två säkerhetsvakter upp (oväntat).
Det hela gick dock lugnt till och Terror-Tommy droppade några sköna kommentarer om äggläggning i sin gula kostym.
Jag skulle upp tidigt och ville passa på att få in ett par timmars sömn så jag gick upp och lade mig på rummet.
Kristian Obbarius och Gustav Lundholm utslagna, båda $45 422 rikare.

VM-debutanten Kenny Rundh 21 år.

Bo ”Legato” Sehlstedt

Gustav Lundholm
Kvarvarande nordbor. Hojta gärna till i forumet om vi missat någon.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Chipcount på kända spelare efter dag 3.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Svenskar kvar efter dag 3
|
||||||||||||||||||