11:e Juli
Vi gick upp vid 05.30 och begav oss mot flygplatsen. Kön till incheckningen var hur lång som helst. Efter ca 2 timmar var vi framme vid disken där vi blev informerade om att flyget var kraftigt försenat pga âthunderstormsâ på östkusten. Det innebar att vi missade vår connection i Atlanta men vi flög dit i alla fall, tre timmar försenade. Flygbolaget (Delta) gav oss vouchers till ett motell och vi var under omständigheterna ganska nöjda. Tills vi kom till motellet. Det var lätt det skabbigaste stället jag har sett. Medan vi checkar in kommer en gigantisk amerikan ner och skriker att han har hundskit i badkaret och att det skall städas upp fortare än fan gör upp eld.
Enligt indiern i receptionen (som hade värre accent än Apu i Simpsons) fanns det bara ett rum kvar på hela stället, dock med två dubbelsängar. Trötta som vi var tog vi det. När vi kom upp på rummet fanns där naturligtvis bara
en säng! Mitt livs väg kantas som ni vet av idioter så när jag ringde ner fick jag följande svar av Apu:
âBut it says here that there is two beds in the room.â
Jennez: âThereâs only one bed.â
Apu: âNo sir, it clearly says here there are two bedsâ
Jennez: âThere is one bed, Iâm fucking sitting on it!â
Jag tappade mitt lugna sinne så PianoPer fick gå ner och snacka med indiern. Till slut får han snacka med managern som ordnar ytterligare ett rum åt oss.
Ett stycke amerikansk söder. Känt för inbördeskrig och slaveri.
Efter en god natts sömn beger vi oss mot flygplatsen och checkar in utan problem. Då inträffar nästa katastrof;
snuset är slut!
Efter några timmars lidande under tortyrliknande former hittar jag till slut en affär som säljer Copenhagen, ett amerikanskt snus som man inte kan krama. Jag spenderar den närmaste halvtimmen med att droppa kaffe i snusdosan för att göra det lite mer kramvänligt. Till slut får jag in en prilla med darriga fingrar och lugnet infinner sig. Är man junkie så är man.
PianoPer läser sin bok om Stu Ungar.
Under lunchen på flygplatsen anlände ett kompani amerikanska soldater från Irak. Hela ankomsthallen ställde sig upp och applåderade. Jag var tveksam till hela grejen men kriget är ju inte soldaternas fel. De behövde säkert lite uppmuntran så till slut applåderade vi med.
På flygplatsen klonkade jag in en fet högtalare till min sambos I-Pod samt en bärbar dvd-spelare. Lite onödigt om man har laptop kanske men batteriet räcker mycket längre i alla fall.
Nu sitter vi i gaten och väntar på flyget och fler katastrofer. Kommer vi någonsin få återse Europa?!
På flyget
När vi hade satt oss på flyget såg vi en svensk tjej i raden framför oss som grät. Hon och hennes pojkvän hade inte fått plats bredvid varandra och hon var otroligt flygrädd. PianoPer och Göran erbjöd sig att byta plats med dem och efter en del pusslande satt vi snart i rad och den gråtande tjejen fick sitta bredvid sin pojkvän. Då kommer en flygvärdinna och frågar vilka det är som har bytt plats. När PianoPer har förklarat alla turerna så tillägger han nöjt: âSådär, nu kan de lättare identifiera liken om vi störtar.â
13:e Juli
Planet avgick i tid och flygresan till Köpenhamn gick bra. Vi kom på tåget till Lund och därefter blev det en kortare taxifärd hem. *SOVA*
Vid bandet på Kastup
Dt var min blogg det, hoppas att någon har haft lite nöje av den i alla fall.
Spelsammafattning:
Sidebets ( Hur långt är Sverige? Vems väska kommer först på bandet? sten-sax-påse, etc): +$200
Cashgame (NL $1-$2, $2-$5): +$1400
Turneringar (endast en spelad): -$60
Idiotspel (BJ, 3 card poker etc): -$100