Mendieta19: Ska jag vara helt ärlig ser jag mig egentligen inte som en speciellt bra pokerspelare
Jakob Carlsson, mer känd som "Mendieta19" bland onlinespelarna, är fortfarande ett tämligen okänt namn för många i pokersverige. Ändå har han en meritlista som imponerar; finalbord i Sunday Warmup, FTOPS main event och EPT San Remo. Vi fick ett långt samtal med Jakob under ett stopp på Europatouren.
Jakob ”Mendieta19” Carlsson har i flera år tillhört den svenska onlineturneringseliten. En del av den spelargrupp som i princip varit helt okänd för den breda railpubliken, men vars namn får stor respekt bland turneringsproffsen online, även på den internationella scenen. I våras presenterade Jakob sig även för för livepubliken, då han slutade som runner-up i EPT San Remo efter att ha förlorat heads-upen mot brittiske Liv Boeree. Själv menar han att det mycket rör sig om tillfälligheter att han blivit ett av våra stora namn i den nya generationen av turneringsstjärnor.
”Ska jag vara helt ärlig ser jag mig egentligen inte som en speciellt bra pokerspelare”, säger Jakob där vi sitter i varsin soffa i lobbyn på Metropolitan Hilton i centrala London. I hotellets konferens-anläggning pågår EPT London, en turnering som Jakob är på plats för att delta i. ”Jag har fördelen av att ha lite rulle för att spela högt. Anledningen till att jag spelar på touren och att många andra inte gör det är jag har råd för att jag har klonkat några gånger.”
Jag har pratat med en del andra svenska spelare som spelat mycket online på de högsta turneringsnivåerna, och det råder inget större tvivel om att Jakob Carlsson undervärderar sin egen talang för poker. Folk är tämligen ense om att han tillhör det svenska toppskiktet, och står sig riktigt skapligt i internationell konkurrens.
Jakob är också medlem på pokerforum.nu, där han också är en av de mest respekterade turneringsnamnen, även om han inte är en jättefrekvent postare. Han följer dock med i vad som händer, och det är tydligt att han inte har allt för stor respekt för motståndet på touren, i relation till det svenska spelarsnittet.
”Det finns inte många på pokerforum som skulle vara förlorande på en EPT, men sen behövs det så klart lite anpassning av spelet”, menar Jakob.
Jakobs egen resa började med att spela om enkronor med kompisarna i fotbollslaget, innan han efter ett halvårs tjat eller så från en vän gick med på att signa sig för en refer-a-friend-bonus. Efter en tids förlorande fick han in några hyggliga placeringar i 10 000-kronorsklassen, innan det small till ordentligt med en femteplats i PokerStars Sunday Warmup. Bara några månader senare slutade han trea i Full Tilt Online Poker Series main event, och kunde inkassera drygt $150 000.
”Jag var långt ifrån bra på den tiden. Det var ett par andra av mina nuvarande vänner, bland annat Eisenhower1, som också gick djupt i turneringen, och jag fick höra en del efteråt om händer jag spelade dåligt. Sen har jag ju lärt mig av dem, det mesta jag kan har jag lärt mig av kompisar jag spelat med.”
eisenhower1-150.html">Eisenhower1 är ytterligare en av de svenska spelarna som är okända för allmänheten, men som är väl kända bland den internationella turneringseliten. Jakob fortsätter berätta om sitt eget spel.
”Det är kul att se tillbaka på hur jag spelade för några år sedan. Jag får ofta höra hur löst jag spelade då, jämfört med hur jag spelar nu. Jag får nog anses vara en av de tightaste spelarna på touren. Många av mina kompisar pratar mycket om GTO, och det är rätt tight spel i grunden.”
GTO står för Game Theory Optimal, och handlar om att applicera ett vetenskapligt spelteoretiskt korrekt spel på pokern. Till skillnad från till exempel sten-sax-påse är No Limit Hold’em inte ”löst” ur ett teoretiskt perspektiv, vilket gör att det inte går att spela spelteoretiskt optimalt. Strävan att spela så nära som möjligt brukar ändå benämnas GTO-spel. Att avvika från GTO för att utnyttja motståndarens spelstil och i synnerhet dennes misstag kallas att spela exploativt. Jakob själv är ingen spelare av GTO-skolan, utan får mer anses vara en explospelare.
”Ja, i grund och botten är det ju så, men det har blivit mer och mer GTO för mig också. Samtidigt anser jag att explo är det bästa sättet att spela på speciellt i turneringar, för det finns så många dåliga spelare där. Om man spelar GTO tycker jag inte att man maximerar värdet.”
Åsikterna om hur långt man kan komma när det gäller att läsa beteenden hos motståndarna varierar, och många menar att livespelare ofta tenderar att stirra sig blinda i försöken på att sätta folk på specifika händer, samt att de läser situationer fel och övertolkar tecken hos sina medspelare. Jag har fått höra av andra spelare att en av Jakobs stora egenskaper vid pokerbordet är just att kunna utvärdera motståndares beteenden i specifika lägen.
”Jag skulle vilja säga att det mest är timing- och sizing tells det handlar om. Jag märker ofta att något är skumt i ett beteende, men sen är jag inte någon erfaren livespelare. Jag kan tänka mig att det är många som kan sätta folk på exakta händer i vissa lägen. Sen är det många som inte kan det, men som tror att de kan.”
Att hylla de stora pokerprofilernas förmåga att läsa motståndarna var på ropet för några år sedan, och internet är fullsållat med vittnesbörder om fantastiska spel från de stora livenamnen, liksom av filmklipp på fantastiska syner och läggningar. Detta till trots att man inte har någon aning om den specifika handen var ren tur, och vad som föregått händelsen. I och med nätpokerns intåg har skillnaden mellan de som är bra och de som är kända blivit allt större, och de som allmänheten känner igen är inte alltid de som tillhör eliten.
”Nej, långt därifrån”, instämmer Jakob, ”men tråkiga internetspelare hjälper ju inte pokern så mycket framåt egentligen. Det spelar ingen roll att det är andra som är kända, då de har bäst reklamvärde. Sen finns det exempel som Phil Ivey där alla faktiskt är överens om att han är bäst.”
Många av den gamla tidens stjärnor finns fortfarande kvar ute på touren, där de numera ställs mot den unga internetgenerationen. Olika spelstilar ställs på prov mot varandra, liksom olika approacher till spelteorin.
”Problemet för dem är att de inte alls har spelat lika många händer som vi gjort. Kommer du ner till 10-20 big blinds vet internetgenerationen exakt vad som ska göras i varje spot. De gamla spelarna kan höja med en hand när de är shortstackade och inte ha en aning om vad de ska göra om någon slår om, medan en onlinespelare redan när han börjar handen vet vad planen är. Det är många som helt enkelt är dåliga på teori, men de är bra mot fisk och det är det de tjänar pengar på.”
Jag frågar Jakob vilka av de idag mer okända spelarna som han skulle vilja lyfta fram när det handlar om spelskicklighet och talang.
”Jag har stor respekt för de jag reser runt med. Jimmy Östensson till exempel cashar i princip i varenda turnering han spelar, och har varit riktigt nära stora klonkar många gånger. ”Sumpas” har jag väldigt stor respekt för. Det känns som om han inte har någon volym i sitt spel, men samtidigt vinner han något nytt varje månad. Det är egentligen fantastiskt.
Till skillnad från Phil Ivey som spelar många fler händer och kan spela ut motståndare, så är det här gänget mer såna som spelar grundläggande och stabil poker vilket man gott och väl klarar sig på om man gör det bra. Det finns så många motståndare som gör misstag hela tiden."
Förutom Jimmy Östensson och Kristoffer ”Sumpas” Thorsson består det nämnda gänget just på den här resan även av Adrian Bussman och Per Linde. Tillsammans har de mängder av framgångar både live och online, med topp-placeringar i de största turneringsserierna online, samt i EPT, WPT och andra internationella storturneringar på livescenen. Hur mycket betyder sällskapet för utvecklingen?
”Det är väldigt viktigt att diskutera händer med varandra. Om man bara tänker för sig själv blir det väldigt enformigt. Vi diskuterar i praktiskt taget varenda paus i de turneringar vi spelar, och man utvecklas hela tiden. Utan pokervänner hade jag fastnat i utvecklingen för länge sedan, och inte kommit någonstans.”
Utöver diskussionerna och volymen i spelet är Jakob Carlsson inte mycket för att förkovra sig i poker.
”Jag har aldrig gått tillbaka och analyserat mitt eget spel i efterhand. Jag är väldigt lat, vilket nog många pokerspelare är, men jag föredrar att spela istället. Jag kollar på en del videos ibland, men jag har aldrig läst en pokerbok. Jag läser nästan inget över huvud taget, förutom en del på pokerforumen.”
Det finns en skön anekdot om att Jakob för ett tag sedan ska ha sett en vän sitta och laborera i Holdem Manager, ett trackingprogram för att följa sin egen och motståndares statistik i spelet. Jakob ska då ha sagt något i stil med ’Vilket sjukt program! Vad är det för något?’. Det komiska i situationen är det faktum att en av Sveriges mest meriterade onlinespelare inte skulle ha känt igen ett av de vanligaste hjälpprogrammen som finns att tillgå. Jakob skrattar när jag tar upp det.
”Jag hade faktiskt Holdem Manager installerat förut, men efter en datorkrasch lyckades jag inte installera om det. Det var skönt att ha det, men samtidigt tror jag man förlitar sig lite väl mycket på det. I turneringar blir det väldigt missvisande med tanke på att förutsättningarna förändras hela tiden med blindsnivåer och så. Det kan vara bra att ha koll på en del av motståndarnas stats, men jag tror inte att det är jätteviktigt i just turneringar.”
Om någon idag skulle börja spela poker och kom till Jakob med frågan om vad han skulle börja med, vilket råd skulle han då ge honom?
”Jag tror på Omaha, men det kan nog å andra sidan vara svårt att komma in i och lära sig spelet. Det är nog lättare att göra det om man har lite erfarenhet av och förståelse för Texas Hold’em. Sen tror jag mer på turneringar än cash game, det är där allt värde finns idag.
Jag har en del kompisar som är sugna på att börja spela poker, men mitt enda råd är att inte börja. Det är en lång helvetesresa om man ens kommer någonstans, och sen är det jobbigt att fastna i det också.”
Jakob är fortfarande ung jämfört med många andra pokerspelare, bara 22 år gammal, men precis som de flesta andra heltidsspelare är det självklart att han tänker på framtiden då och då. Internetpokerns framtid är osäker, och tvärt emot vad många kanske tror är det mycket få även bland de mest framgångsrika nätspelarna som gjort sig ekonomiskt oberoende.
”Planen är väl att hitta något jag vill plugga till och kanske spela lite under tiden”, säger Jakob,”men just nu finns det inget jag är sugen på. Det går inte att lita på att man kan hålla på med nätpoker ens 2-3 år till. Det kommer att bli väldigt svårt i framtiden. Flera länder stänger sina onlinemarknader, och det är möjligt att det kommer att bli så att man bara möter folk från sitt eget land framöver. Svenskarna får anses tillhöra de bästa pokerspelarna, så det kommer inte att bli så roligt.
Livepokern kommer nog alltid att finnas, sen är frågan om det blir i den utsträckning som det är idag, för just nu finns det mycket pengar att hämta”
Jakob kommer sedan med ett något oväntat uttalande med tanke på hur mycket han syns både på de svenska och internationella turneringarna.
”Livepoker är riktigt tråkigt, tycker jag. Det är resorna som är roliga, och det finns ett stort värde i att spela de här turneringarna. Sen är det klart att det blir roligare desto djupare man kommer i en turnering.”
Han säger sig dock fortfarande uppskatta onlinepoker, och har med de ekonomiska framgångarna nu fått ynnesten att bara behöva spela när han har lust.
Även om Jakob i flera år varit etablerad i den toppen av onlinepokern, känns det som om han just börjat sin arbete med att hämta pengar på livetouren. Han nådde ett enormt bra resultat i EPT San Remo, men jag är övertygad om att det bara är början på en framgångsrik resa.
Jag har träffat en hel del spelare på mina resor till olika turneringar på livetouren, och träffat många trevliga spelare, i synnerhet svenska sådana. Ändå sticker Jakob Carlsson ut som en av de mest anspråkslösa och ödmjuka spelarna vi har i Sverige, och bär med sig sin framgång med en sund approach. Det är inte bara ett sympatiskt personlighetsdrag, jag tror också att det är nyttigt att ha med sig till pokerborden, och är säkerligen en viktig byggsten i hans karriär. Att han sedan är en avsevärt mycket skickligare spelare än han själv vill tillstå är en annan sak.
”Ska jag vara helt ärlig ser jag mig egentligen inte som en speciellt bra pokerspelare”, säger Jakob där vi sitter i varsin soffa i lobbyn på Metropolitan Hilton i centrala London. I hotellets konferens-anläggning pågår EPT London, en turnering som Jakob är på plats för att delta i. ”Jag har fördelen av att ha lite rulle för att spela högt. Anledningen till att jag spelar på touren och att många andra inte gör det är jag har råd för att jag har klonkat några gånger.”
Jag har pratat med en del andra svenska spelare som spelat mycket online på de högsta turneringsnivåerna, och det råder inget större tvivel om att Jakob Carlsson undervärderar sin egen talang för poker. Folk är tämligen ense om att han tillhör det svenska toppskiktet, och står sig riktigt skapligt i internationell konkurrens.
Jakob är också medlem på pokerforum.nu, där han också är en av de mest respekterade turneringsnamnen, även om han inte är en jättefrekvent postare. Han följer dock med i vad som händer, och det är tydligt att han inte har allt för stor respekt för motståndet på touren, i relation till det svenska spelarsnittet.
”Det finns inte många på pokerforum som skulle vara förlorande på en EPT, men sen behövs det så klart lite anpassning av spelet”, menar Jakob.
Jakobs egen resa började med att spela om enkronor med kompisarna i fotbollslaget, innan han efter ett halvårs tjat eller så från en vän gick med på att signa sig för en refer-a-friend-bonus. Efter en tids förlorande fick han in några hyggliga placeringar i 10 000-kronorsklassen, innan det small till ordentligt med en femteplats i PokerStars Sunday Warmup. Bara några månader senare slutade han trea i Full Tilt Online Poker Series main event, och kunde inkassera drygt $150 000.
”Jag var långt ifrån bra på den tiden. Det var ett par andra av mina nuvarande vänner, bland annat Eisenhower1, som också gick djupt i turneringen, och jag fick höra en del efteråt om händer jag spelade dåligt. Sen har jag ju lärt mig av dem, det mesta jag kan har jag lärt mig av kompisar jag spelat med.”
eisenhower1-150.html">Eisenhower1 är ytterligare en av de svenska spelarna som är okända för allmänheten, men som är väl kända bland den internationella turneringseliten. Jakob fortsätter berätta om sitt eget spel.
”Det är kul att se tillbaka på hur jag spelade för några år sedan. Jag får ofta höra hur löst jag spelade då, jämfört med hur jag spelar nu. Jag får nog anses vara en av de tightaste spelarna på touren. Många av mina kompisar pratar mycket om GTO, och det är rätt tight spel i grunden.”
GTO står för Game Theory Optimal, och handlar om att applicera ett vetenskapligt spelteoretiskt korrekt spel på pokern. Till skillnad från till exempel sten-sax-påse är No Limit Hold’em inte ”löst” ur ett teoretiskt perspektiv, vilket gör att det inte går att spela spelteoretiskt optimalt. Strävan att spela så nära som möjligt brukar ändå benämnas GTO-spel. Att avvika från GTO för att utnyttja motståndarens spelstil och i synnerhet dennes misstag kallas att spela exploativt. Jakob själv är ingen spelare av GTO-skolan, utan får mer anses vara en explospelare.
”Ja, i grund och botten är det ju så, men det har blivit mer och mer GTO för mig också. Samtidigt anser jag att explo är det bästa sättet att spela på speciellt i turneringar, för det finns så många dåliga spelare där. Om man spelar GTO tycker jag inte att man maximerar värdet.”
Åsikterna om hur långt man kan komma när det gäller att läsa beteenden hos motståndarna varierar, och många menar att livespelare ofta tenderar att stirra sig blinda i försöken på att sätta folk på specifika händer, samt att de läser situationer fel och övertolkar tecken hos sina medspelare. Jag har fått höra av andra spelare att en av Jakobs stora egenskaper vid pokerbordet är just att kunna utvärdera motståndares beteenden i specifika lägen.
”Jag skulle vilja säga att det mest är timing- och sizing tells det handlar om. Jag märker ofta att något är skumt i ett beteende, men sen är jag inte någon erfaren livespelare. Jag kan tänka mig att det är många som kan sätta folk på exakta händer i vissa lägen. Sen är det många som inte kan det, men som tror att de kan.”
Att hylla de stora pokerprofilernas förmåga att läsa motståndarna var på ropet för några år sedan, och internet är fullsållat med vittnesbörder om fantastiska spel från de stora livenamnen, liksom av filmklipp på fantastiska syner och läggningar. Detta till trots att man inte har någon aning om den specifika handen var ren tur, och vad som föregått händelsen. I och med nätpokerns intåg har skillnaden mellan de som är bra och de som är kända blivit allt större, och de som allmänheten känner igen är inte alltid de som tillhör eliten.
”Nej, långt därifrån”, instämmer Jakob, ”men tråkiga internetspelare hjälper ju inte pokern så mycket framåt egentligen. Det spelar ingen roll att det är andra som är kända, då de har bäst reklamvärde. Sen finns det exempel som Phil Ivey där alla faktiskt är överens om att han är bäst.”
Många av den gamla tidens stjärnor finns fortfarande kvar ute på touren, där de numera ställs mot den unga internetgenerationen. Olika spelstilar ställs på prov mot varandra, liksom olika approacher till spelteorin.
”Problemet för dem är att de inte alls har spelat lika många händer som vi gjort. Kommer du ner till 10-20 big blinds vet internetgenerationen exakt vad som ska göras i varje spot. De gamla spelarna kan höja med en hand när de är shortstackade och inte ha en aning om vad de ska göra om någon slår om, medan en onlinespelare redan när han börjar handen vet vad planen är. Det är många som helt enkelt är dåliga på teori, men de är bra mot fisk och det är det de tjänar pengar på.”
Jag frågar Jakob vilka av de idag mer okända spelarna som han skulle vilja lyfta fram när det handlar om spelskicklighet och talang.
”Jag har stor respekt för de jag reser runt med. Jimmy Östensson till exempel cashar i princip i varenda turnering han spelar, och har varit riktigt nära stora klonkar många gånger. ”Sumpas” har jag väldigt stor respekt för. Det känns som om han inte har någon volym i sitt spel, men samtidigt vinner han något nytt varje månad. Det är egentligen fantastiskt.
Till skillnad från Phil Ivey som spelar många fler händer och kan spela ut motståndare, så är det här gänget mer såna som spelar grundläggande och stabil poker vilket man gott och väl klarar sig på om man gör det bra. Det finns så många motståndare som gör misstag hela tiden."
Förutom Jimmy Östensson och Kristoffer ”Sumpas” Thorsson består det nämnda gänget just på den här resan även av Adrian Bussman och Per Linde. Tillsammans har de mängder av framgångar både live och online, med topp-placeringar i de största turneringsserierna online, samt i EPT, WPT och andra internationella storturneringar på livescenen. Hur mycket betyder sällskapet för utvecklingen?
”Det är väldigt viktigt att diskutera händer med varandra. Om man bara tänker för sig själv blir det väldigt enformigt. Vi diskuterar i praktiskt taget varenda paus i de turneringar vi spelar, och man utvecklas hela tiden. Utan pokervänner hade jag fastnat i utvecklingen för länge sedan, och inte kommit någonstans.”
Utöver diskussionerna och volymen i spelet är Jakob Carlsson inte mycket för att förkovra sig i poker.
”Jag har aldrig gått tillbaka och analyserat mitt eget spel i efterhand. Jag är väldigt lat, vilket nog många pokerspelare är, men jag föredrar att spela istället. Jag kollar på en del videos ibland, men jag har aldrig läst en pokerbok. Jag läser nästan inget över huvud taget, förutom en del på pokerforumen.”
Det finns en skön anekdot om att Jakob för ett tag sedan ska ha sett en vän sitta och laborera i Holdem Manager, ett trackingprogram för att följa sin egen och motståndares statistik i spelet. Jakob ska då ha sagt något i stil med ’Vilket sjukt program! Vad är det för något?’. Det komiska i situationen är det faktum att en av Sveriges mest meriterade onlinespelare inte skulle ha känt igen ett av de vanligaste hjälpprogrammen som finns att tillgå. Jakob skrattar när jag tar upp det.
”Jag hade faktiskt Holdem Manager installerat förut, men efter en datorkrasch lyckades jag inte installera om det. Det var skönt att ha det, men samtidigt tror jag man förlitar sig lite väl mycket på det. I turneringar blir det väldigt missvisande med tanke på att förutsättningarna förändras hela tiden med blindsnivåer och så. Det kan vara bra att ha koll på en del av motståndarnas stats, men jag tror inte att det är jätteviktigt i just turneringar.”
Om någon idag skulle börja spela poker och kom till Jakob med frågan om vad han skulle börja med, vilket råd skulle han då ge honom?
”Jag tror på Omaha, men det kan nog å andra sidan vara svårt att komma in i och lära sig spelet. Det är nog lättare att göra det om man har lite erfarenhet av och förståelse för Texas Hold’em. Sen tror jag mer på turneringar än cash game, det är där allt värde finns idag.
Jag har en del kompisar som är sugna på att börja spela poker, men mitt enda råd är att inte börja. Det är en lång helvetesresa om man ens kommer någonstans, och sen är det jobbigt att fastna i det också.”
Jakob är fortfarande ung jämfört med många andra pokerspelare, bara 22 år gammal, men precis som de flesta andra heltidsspelare är det självklart att han tänker på framtiden då och då. Internetpokerns framtid är osäker, och tvärt emot vad många kanske tror är det mycket få även bland de mest framgångsrika nätspelarna som gjort sig ekonomiskt oberoende.
”Planen är väl att hitta något jag vill plugga till och kanske spela lite under tiden”, säger Jakob,”men just nu finns det inget jag är sugen på. Det går inte att lita på att man kan hålla på med nätpoker ens 2-3 år till. Det kommer att bli väldigt svårt i framtiden. Flera länder stänger sina onlinemarknader, och det är möjligt att det kommer att bli så att man bara möter folk från sitt eget land framöver. Svenskarna får anses tillhöra de bästa pokerspelarna, så det kommer inte att bli så roligt.
Livepokern kommer nog alltid att finnas, sen är frågan om det blir i den utsträckning som det är idag, för just nu finns det mycket pengar att hämta”
Jakob kommer sedan med ett något oväntat uttalande med tanke på hur mycket han syns både på de svenska och internationella turneringarna.
”Livepoker är riktigt tråkigt, tycker jag. Det är resorna som är roliga, och det finns ett stort värde i att spela de här turneringarna. Sen är det klart att det blir roligare desto djupare man kommer i en turnering.”
Han säger sig dock fortfarande uppskatta onlinepoker, och har med de ekonomiska framgångarna nu fått ynnesten att bara behöva spela när han har lust.
Även om Jakob i flera år varit etablerad i den toppen av onlinepokern, känns det som om han just börjat sin arbete med att hämta pengar på livetouren. Han nådde ett enormt bra resultat i EPT San Remo, men jag är övertygad om att det bara är början på en framgångsrik resa.
Jag har träffat en hel del spelare på mina resor till olika turneringar på livetouren, och träffat många trevliga spelare, i synnerhet svenska sådana. Ändå sticker Jakob Carlsson ut som en av de mest anspråkslösa och ödmjuka spelarna vi har i Sverige, och bär med sig sin framgång med en sund approach. Det är inte bara ett sympatiskt personlighetsdrag, jag tror också att det är nyttigt att ha med sig till pokerborden, och är säkerligen en viktig byggsten i hans karriär. Att han sedan är en avsevärt mycket skickligare spelare än han själv vill tillstå är en annan sak.
