Bakom mina solglasögon - Christian Jeppsson

• Hej Christian, Självklara frågan. Hur fungerar pappalivet?
-Hej! Livet som pappa har helt klart varit en otrolig omställning, som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Kanske ett extra stort steg för en pokerspelare som levt utan måsten sedan studenten. Men familjelivet är något jag längtat efter och ser omställningen som något positivt. Det har varit väldigt utvecklande på ett personligt plan! Att naturligt flytta fokus från mig själv till att Lucas och vi som familj ska må så bra som möjligt har gett mig mer känsla av mening.
Lucas är snart 9 månader och det blir roligare att hänga med honom för varje dag! Försöker styra honom till fotboll och golf, men motoriken behövs jobbas på!

• Som pokerspelare är du ju väldigt tålmodig och lugn. Är du likadan som pappa?
-Jo men det tror jag att jag är även som pappa. Vår son Lucas däremot.. inte mina gener där om man säger så, haha.

• Vi dyker rakt in och spinner vidare på frågan om det går det att kombinera poker på högsta nivå och samtidigt ha ett någorlunda familjeliv?
-Tror att det krävs ett väldigt bra samspel med sin partner och förståelse samt respekt för vad båda parter känner för situationerna som uppstår.
Den ickespelande partnern behöver acceptera många märkliga situationer som kanske inte uppstår när man har ett normalt jobb.
Ta bara en sån sak som dygnsrytmen, att inte gå och lägga sig ihop eller äta frukost tillsammans. Det är inte ofta vi är på samma energinivå om man säger så. Det är ju ett val av yrke som är speciellt på väldigt många sätt. För att kunna prestera på en någorlunda hög nivå så krävs ju ett visst sömnbehov vilket kanske inte går hand i hand med att vara småbarnsförälder.

• Så hur gör du för att kompensera och tillgodose hennes behov?
-Jag försöker att avlasta så mycket jag kan med Lucas, så att hon får sin egentid och att vi får tid tillsammans för familjen.
Tycker vi har löst det väldigt bra än så länge.
Jag kan inte nog understryka vilken fantastisk mamma Emma är och stöttar även mig på bästa sätt, både i mitt spelande och på ett personligt plan vid sidan om.
Utan en sån livskamrat skulle det nog vara väldigt svårt att fortsätta en pokerkarriär.

• Så hur mycket spelar du numer då?
-Nu är jag tillbaka och spelar på samma sätt som innan Lucas kom. Sön/tis/tor med några extra dagar under större serier. Fungerar fint tack vare Emma som drar det tyngsta lasset på hemmaplan. Vi har prioriterat sömnen och jag sover i gästrummet (kontoret) innan/efter passen för att vi inte ska väcka varandra mer än nödvändigt.
Sen så skulle jag inte säga att jag tillhör den absolut högsta nivån längre.
Lägger helt enkelt lite för lite tid på pokern för att kunna jämföra mig med Lena, Darwin mfl. Men tror samtidigt jag är vinnande i det jag spelar och tycker det är fortsatt kul.
Vill även sticka in en rejäl hyllning till mrAndreeew som är en av de som spelar mest, trots två barn! Vi sitter ofta 4-5st på Skype och när jag hör hur han löser lämning/hämtning på dagis, pusslandet med sömnen hit och dit kan jag inte annat än att lyfta på hatten! Nämnas här ska såklart även hans sambo som ser till att det funkar.

• Spelar du oftast hemma eller har du fortfarande kontor?
-Sitter alltid hemma. Ingen av oss i Gbg sitter på kontor längre. Slutade med kontor ganska snabbt även om jag tror alla gillade det. Många resdagar gjorde att det blev lite för hattigt.
Vid scoop/wcoop brukar vi samlas några dagar vilket gör de långa passen lite lättare. Sen att man går upp ett gäng kilon pga alla kakor, godis, öl och vin är en annan femma.

• Kan det vara en fördel för dig att det finns fler dyrare turneringar nu när du kanske inte hinner få in lika mycket volym?
-Största fördelen är att jag har haft lättare för att motivera mig. Trivs även med färre bord och högre inköp då varje beslut blir än viktigare. Haft en del motivationsproblem och spelat sämre, rentav dåligt under perioder, men blivit bättre nu med dyrare inköp.

• Klassikern är ju att man känner sig pigg och laddad för en session men bara efter någon timme känner man att ögonlocken är tunga.
Har du lyckats ”vaska” bort någon turre än ála Dybban?
Dvs somnat vid tangenterna i pausen?
Varför jag frågar är för på din nivå måste man ju ha hög grindmoral och har du upplevt att du överskattat din egen förmåga att hålla dig alert sen du fick småbarn?
-Trodde att det skulle bli ett problem men det har gått betydligt lättare än förväntat.
Värre var det förr när jag spelade extremt mycket och startade upp nya turneringar 03:00. I slutet av passen ökade jag volymen på datorn och lade huvudet på skrivbordet och sov mellan händerna. Har även hänt en gång att jag gick och vilade lite i en paus. Fick ett samtal av mendieta19 efter 30 min, ”-Strular nätet?”.
Efter långa pass när jag går direkt ifrån datorn till sängen drömmer jag ofta att jag somnat ifrån stora turneringar.
Vaknar upp ur drömmen men vet inte om jag ska gå upp och sätta på datorn eller inte.

• Känner du större press på att prestera nu när du har en familj att försörja?
-Inte press, men det har givit mig en större motivation när man inte bara har sig själv att tänka på.

• Jag vet att jag läste någon gammal intervju med dig där du nojade lite över ett tomt CV och nollan i det orangea kuvertet? Har du några planer för framtiden? Riskkapitalist kanske?
-I nuläget har jag ingen given plan efter pokern. Sagt ett antal år nu att jag ska grotta ner mig i börsen. Köpt ett gäng böcker men inte kommit längre än ingressen i någon. Kom precis på att jag nyligen slängde mina pokerböcker.
Kom inte längre än första delen i super systems som handla om Doyles Brunsons liv. I teorin gillar jag att läsa men det blir aldrig av!

• Vad tror du skulle vara svåraste övergången från professionell pokerspelare på de högsta nivåerna till ett vanligt arbete?
-Att ha en chef och sen såklart arbetstiderna. Att gå från ovissheten och spänningen i att spela utan fast inkomst till en fast och för mig utan CV, usel inkomst.
Sen finns det såklart fördelar om man arbetar, så som härliga arbetskollegor, givande möten mm.
Jag skulle gärna testa ett annat yrkesliv för att få känna på vad det innebär. Utesluter inte ett vanligt jobb om jag hittar något jag brinner för.

• Som professionell pokerspelare kan man ju stöta på problem med sådant som andra inte behöver tänka på.
 Tänker på pappaledighet, dagis och så.
 Hur tänker du med det?
-Känner mig väldigt lycklig lottad att kunna välja helt själv när jag ska vara pappaledig. Lucas föddes när det var som varmast förra sommaren och värmen var jobbig och slitsamt för både Lucas och Emma. Då var vi väldigt tacksamma att jag inte hade ett vanligt jobb med 10 dagars ledighet, utan kunde ta 10v istället!
Inte satt mig in i förskoleplats än. Men har hört att det kan vara struligt. Vill verkligen att Lucas ska få leka av sig med andra barn så det kanske blir då jag tvingas hitta mig ett jobb eller börja studera?

• Har du några råd att ge grabbarna på toppen som ännu inte skaffat barn?
 Finns det något som du önskar att någon hade talat om för dig?
-Ur ett egoistiskt perspektiv blir mitt råd att skaffa barn nu!
För det är så mycket lättare att umgås med andra barnfamiljer.
Men det beror på hur länge de tänkt spela.
Är det ett fåtal år till på högsta nivån hade jag rekommenderat att vänta tills de ser pokern mer som jag, seriös hobbyspelare! 

• Svider det lite när polarna drar på golfresa men du stannar hemma och byter blöjor eller känner du dig klar med den biten?
-Pokerresor svider inte alls faktiskt, den biten känner jag mig rätt klar med.
Men golfresorna till Black Mountain, Thailand.. Svåra att toppa, så de svider allt! Om familjen mår bra blir det en tripp nästa vinter!
Varken jag eller Emma vill sluta resa för att vi skaffat barn.
Vi har tillsammans med Alexander Ivarsson och hans familj gett oss in i ett extremt roligt husprojekt.
Projektet heter TampahHills och ska byggas på Lombok, Indonesien.
Tanken är att vi ska bygga två hus för uthyrning samt vara där så ofta vi kan under vintrarna beroende på hur vår jobbsituation ser ut.
Tampahhills finns på instagram eller så kan man titta på Jon Olssons vlogar från platsen om man vill se mer.

• Då får jag önska lycka till med projekten och så tar vi en ny intervju när Lucas har ett par syskon så får vi se hur du löser den ekvationen.
-Haha, låter som en bra plan.