Dregen: "Jag vill inte att poker ska bli ett nytt bingolotto"

Tror du att Dregen är ännu en inkvoterad kändis som knappt hållit i en kortlek, och som nu ska ut och spela lite kort och resonerar om ”hur svårt kan det vara egentligen?” Glöm det. Pokern var även före sponsorkontraktet med 24hPoker en rätt betydande del av Andreas Tyrone Dregens liv, men han lider å andra sidan inte nämnvärt av att en del människor råkar ha fördomen att han är en celebritet som inte kan spela.

”Det kan man vända till sin fördel, och det gör jag ofta. Jag ska väl egentligen inte avslöja sådant, men jag har plussat rätt bra på cash game live just för att många vill vara med och spela potter mot mig. Jag kan spela rätt hårt därför att folk tror att jag väldigt ofta bluffar när jag spelar ABC-poker enligt boken.”

Det visar sig snabbt i vårt samtal över en kaffe på Söder att Smålandskillen Dregen är väldigt engagerad i spelet. Han pratar mycket och gärna om poker, och funderar kring utvecklingen av metaspelet, stackdjup och image. Även om han inte alltid svänger sig med de ”korrekta” termerna, ligger intresset och ambitionen jämförelsevis långt utöver den genomsnittlige klubb- eller kasinobesökaren.

Pokern har funnits länge i Dregens liv. Precis som för många av oss andra började det tidigt med poängpoker á la Chicago, och när pokerboomen kom och Texas blev synonymt med poker blev även Dregen biten på allvar. Han försöker förklara en del av det som fångade honom med pokern.

”Går jag ner på en rockklubb en lördagskväll är chansen inte jättestor att jag träffar en hjärnkirurg där, men vid ett pokerbord kan det sitta en hjärnkirurg, en tandläkare, en rörmokare och en gammal avdankad Hells Angels-medlem. Och alla har det brinnande intresset, det är det som är så jävla roligt!”

Vi konstaterar unisont att pokern är bra på det sätt att det inte är diskriminerande. Oavsett om du är invandrare, bög, tjej, gammal eller ung har du samma förutsättningar. Det är bara spelet vid bordet som avgör. Samtidigt påpekar Dregen att pokern också genomgått en förändring från att ha varit extremt macho och riktat mot vita, amerikanska män till att ha blivit något mer heterogent.

”Det är ju inget spel som speciellt gagnar killar. Det börjar bli fler, men det är fortfarande alldeles för få tjejer.”

Intresset för att spela utvecklades också som ett resultat av turnerandet med bandet, som en ersättning för en monotoni som börjat göra sig påmind i rockcirkusen. En oändlighet av nya städer, ny sprit och nya nattklubbar gjorde att Dregen började söka efter något nytt att sysselsätta sig med efter spelningarna med Backyard Babies.

”Det blev som ett jävla hjul. Det gav inte så mycket, och man blev helt platt”, som Dregen själv uttrycker det.

Kasinona blev tillflyktsorter där han kunde koppla av och varva ner med något helt annat. Dregen berättar han ofta söker sig till det lokala kasinot eller pokerklubben när de spelar med bandet.

”När vi spelade i Berlin för två månader sedan var Lemmy [frontman i rockbandet Motörhead] på giget. Efter spelningen tog vi en taxi till kasinot där jag tänkte att vi skulle spela poker. Men Lemmy sa bara ’I hate people’, och ställde sig och började rycka i de enarmade banditerna.”

Dregen har emellertid inget problem med människor, och uppskattar samvaron vid pokerbordet. För honom är pokern en ventil för att slappna och tänka på annat.

”Det finns en rätt skön, meditativ känsla av att spela poker. Annat folk yogar eller mediterar. Ibland när jag gör något kan jag inte koppla bort allt annat, men här kan jag det. Det är lite samma sak för mig som med fisket”

Att fiska är nämligen en annan av Dregens stora passioner i livet. Tillsammans med medlemmar från bland annat Millencolin och Hellacopters släppte han för några år sedan skivan Ge fan i våra vatten till förmån för bevarandet av de svenska sjöarna. Det är dock en helt annan historia, även om det känns symptomatiskt i det att han gärna engagerar sig och berörs av det han är intresserad av. Bara ett par dagar efter vårt möte gör Lotteriinspektionen och polismyndigheten ett tillslag mot pokerklubben Krukan, där Dregen är medlem. Han är en av många pokerspelare som irriteras av den svenska spellagstiftningen.

”Det måste vara enkelt att spela. Visst, jag bor i Stockholm, så för mig är det inga problem, men har man nio miljoner invånare i landet måste man ha något mer än fyra casinon. Vad gör du om du är ett gäng i Kalix som gillar poker? Ska du åka ned en torsdagskväll till Sundsvall?”

För mig är det just i fall som med Krukan som profiler från världen utanför poker blir väldigt viktiga. Här får pokervärlden en chans att visa att det är ett tvärsnitt av befolkningen som lockas av spelet, att människor som Dregen, Magdalena In de Betou, Hasse Eskilsson och Anders S Nilsson går ut och visar att det är en bred hobby på samma sätt som fotboll, dans eller varför inte fiske?

Som en av Sveriges mest kända nöjesprofiler fick Dregen självklart frågan för några år sedan om att vara med i Pokermiljonen, och tackade ja. Väl där lärde han känna Niclas Lundqvist, då på Poker Event, nu pokeransvarig på 24hPoker. När det gamla kamratgänget från Nässjö, Backyard Babies, nu ”tagit semester” för en tid framöver, kom frågan från Niclas om inte Dregen hade lust att bli pokersajtens nya affischnamn och spela lite turneringar live och online för deras räkning. Det märks att Dregen är taggad för uppdraget.

”Niclas var ju smart. Han kom med ett kontrakt som en blixt från klar himmel. Jag hade gått och tänkt att jag hade tid över när jag skulle vara ledig från bandet. ”

Nu ska Dregen spela fyra EMOP-turneringar, och ett gäng onlineturneringar för 24h poker. Han berättar att han spelar både på kasinot och på Krukan, och att han samlat på sig en dedikerad bankrulle för pokern. Bästa liveklonken hittills är en femteplats i ett sidoevent i Unibet Open där han drog in nästan 40 000 SEK, samt en vinst i en turnering på Casino Cosmopol för samma summa. Jag frågar honom om han någonsin känner sig nervös när han spelar.

”Nej, men däremot tycker jag att jag har varit lite för försiktig när jag har spelat större turneringar. Det tror jag är ett typiskt nybörjarmisstag att man blir för försiktig när det gäller något större. Det kommer jag definitivt att ändra på nu. Jag lär mig mer hela tiden, det är det som gör det till ett så coolt spel, att man aldrig lär sig det till hundra procent.”

Vi börjar prata om den nya generationen spelare som nu kommer fram, killar i drygt tjugoårsåldern som kör över etablissemanget med sin aggressiva och orädda stil, men ser ut som om de knappt är myndiga. Dregen noterar i förbigående att han inte skulle släppa in Dario Minieri på ett sextonårs-disko, men att killen helt verkar sakna nerver. Han konstaterar att han har mycket att lära av dessa spelare när det handlar om målsättning och inställning. Att inte sitta och hoppas på att klara sig länge i turneringen, utan spela för pengarna. EMOP Italien blir hans femte större turnering, efter att ha spelat fyra Unibet Open tidigare, och målet är klart inställt.

”Jag ska hamna i pengarna, men för mig handlar det om en hel del tur. Jag måste bygga stack tidigt, för att inte hamna i ett läge där duktiga, aggressiva spelare med större stackar hela tiden sätter press på mig, samtidigt som jag tvingas att agera.”

Dregen berättar att han läst en del böcker tidigare om poker, bland annat Harrington, men att de känns lite passé. Nu lär han sig mer av att nöta spelet och titta en del på tv. Jag frågar om han nu när han får chansen att komma ut och spela lite större turneringar, om han inte sneglar mot WSOP och Las Vegas?

”Nästa år. Jag vet inte vad man får lägga för inköp och resa och så. Hundratjugotusen? Jag måste ligga på Niclas och 24hPoker”, säger Dregen lite skämtsamt och skrattar. ”Det skulle vara skitkul.”

Han säger också att det har varit svårt att hitta tid för att spela några större turneringar när de haft mellan 100 och 200 spelningar om året. Drömmen vore att kunna halvera den volymen, och kombinera de två världarna poker och rockmusik. Just nu ligger dock bandet vilande – undantaget ett och annat gig – och andra musikprojekt är på gång. Bland annat berättar Dregen att han är sugen på en soloplatta, ”helt utan tvång och mest för att det är kul”. Han understryker också att Backyard Babies inte på något sätt är nedlagt.

”Jag tycker vi har gjort fantastiska plattor, men jag känner att vi har den där stora plattan kvar. En sådan som folk räknar som en klassiker. Det känns som att vi hamnade lite i hjulet. Vi skrev låtar, spelade in dem, åkte ut på turné och spelade, och sedan började vi om. Skivorna var bra, men det var inte riktigt känslan av ”Nu jävlar!”. Man hade ett mål, men var ändå lite trött på turnerandet. Nu känns det som om slipar vi våra vapen ett tag”

Det känns som att ikonen Dregen har blivit en synonym till rock’n’roll-myten i Sverige. Blir han aldrig trött på att alltid förknippas med rocken in absurdum?

”Njae, jo, det är det väl klart att man kan bli, men samtidigt känns det som om ’Dregen’ nästan har blivit en sorts serietidningsfigur, som man har lite svårt att styra över själv ibland. Jag sitter nog här för att jag har haft en distans till det.
Jag är mycket rock, men samtidigt blev ju folk chockade när jag för tjugo år sedan svarade att jag fiskade på frågan om vad jag gör på fritiden. Idag springer ju alla småpunkare runt och fiskar.”

Idag är Dregen en av våra största och mest kända artister, och personlig vän med många av de stora rocklegenderna. Jag återkommer till taxiresan med Lemmy i Motörhead, och funderar lite kring om han aldrig reflekterar över det speciella i situationen.

”Lemmy var ju på vårt första gig i Los Angeles omkring 1997. Vi har ju träffat och turnerat med alla de stora, från AC/DC till Kiss, och jag ser det som att vi alla är en del av samma lag. För mig blir det konstigare när vi spelar uppe i Örnsköldsvik och Foppa kommer in i logen. Då blir jag starstruck.
Skulle jag sitta och spela poker mot Phil Ivey skulle jag nog kunna bli det också, för det är inte min värld.”

I musikvärlden är det precis som i pokervärlden och de flesta andra branscher så att många av de riktigt framgångsrika är mer jordnära och ödmjuka än de som haft hyggliga framgångar eller nyligen slagit igenom. Dregen känner igen symptomet och sig själv i det.

”Jag är nog en mer ödmjuk kille idag än jag var när det började gå bra för oss för åtta år sedan. Det tar tid att vänja sig vid situationen, och jag har blivit äldre på ett bra sätt.”

I och med det nya sponsorkontraktet kanske han får chansen att sätta sig vid samma turneringsbord som Phil Ivey förr eller senare, för Dregen lär synas en hel del på pokerborden både i och utanför Sverige. Han passar också på att ge en passning till de som undrar över Dregens roll som ambassadör för pokern.

”Poker är fan så mycket mer rock än det är techno i alla fall. Jag slår gärna ett slag för poker och det är kul att det har exploderat, men samtidigt vill jag inte att det ska bli någon sorts bingolotto som alla spelar. Den ska vara lite skitig.”