European Poker Tour säsong 6 En återblick ur Svensk synvinkel
Den sjätte säsongen av European Poker Tour avslutades nyligen. Det har varit en fantastisk svensk säsong, med Anton Wiggs seger i Köpenhamn och Jakob Carlssons andraplats i San Remo som höjdpunkterna. Det var dock en resa dit också. Vi tänkte rekapitulera historien om den sjätte säsongen av EPT för er, med fokus på de svenska resultaten.
18+ Betalas som 4x$5 Spin & Go-biljetter som är giltiga i 7 dagar. Regler & villkor gäller. Spela ansvarsfullt. Stodlinjen.se
Turneringscirkusen började i Kiev i augusti. Ursprungligen skulle turneringen spelats i Ryssland, men diverse juridiska käppar i hjulen gjorde Ukraina till skådeplats för EPT-premiären istället. En av de mest minnesvärda händelserna var kanske Shaun Deebs highrollerseger i ett startfält där han utgjorde en tredjedel. Med svenska mått var Kiev inget att skriva hem om. Claes Westerberg tog den enda svenska pengaplaceringen, och det i sidoeventet € 2000 NLH. Han slutade åtta och fick €5 640.
Från Kiev fortsatte PokerStars sin turné till Barcelona i september. Här gick det bättre, och Pontus Kers och Samer Rahman slutade 24:a och 25:a i main event.
I oktober spelades EPT London strax efter WSOP Europe. Vi fick en hel hög svenskar i pengarna, men ingen gick riktigt djupt. Kvintetten Simon Persson, Christer Johansson, Jakob Carlsson, Kent Lundmark och Paul Christoffersson placerade sig i spannet på plats 81-93. William Thorson räddade den svenska turneringsveckan när han vann €2 000 PLO. Dessutom fick han sällskap till finalbordet av Johan Sundell som slutade femma.
Två veckor senare var det dags för EPT-turnering i Polens huvudstad Warsawa. Nalle Hedlund blev ende svensk i pengarna med en artondeplats. Det var tämligen glesbefolkat på samtliga event, men Micke Lundell vann €1225 NLH i konkurrens med 29 andra personer, och Conny Sandgren tog hem segern i sidoeventet €490 NLH mot 26 motspelare.
Vilamoura i Portugal var spelplats för novembers EPT. Anton Bertilsson och Stefan Mattsson slutade 36:a och 37:a och därmed var den turneringen över för svensk del. Svenske Krister Popke föll heads up i €2 000 NLH mot tjecken Martin Kahbrel.
Årets – men inte säsongens – sista EPT hölls i Prag. Det blev dubbelt svenskt på finalbordet, med Stefan Mattsson som slutade trea och Gustav Ekerot som slutade sjua. Även Jacob Carlsson, Kristoffer Edberg, Nedzib Suman och Apo Arslan nådde pengarna.
Säsongen återupptogs på Bahamas, med PokerStars Caribbean Adventure som av någon outgrundlig anledning räknas som ett stopp på European Poker Tour. Kent Lundmark firade trippen med att bli bäste svensk som tjugonia. Även Simon Persson, Adam Grünwald, Sebastian Karen, Andreas Johansson, Johan Svahn tog sig in i pengarna i det enorma startfältet på drygt 1500 startande. Mängder av sidoevent spelades, men det största ögonblicket för svensk del var William Thorsons seger i €5 000 PLO.
Så följde i januari franska Deauville. Inga svenska djupa placeringar, Ramzi Jelassi blev bäste svensk på 53:e plats. Mats Edlund slutade 74:a. Mer glädjande dock att Kristoffer ”Sumpas” Thorsson slutade trea i highrollern som lockade 26 deltagare.
Thorson fick också pris som bästa nykomling på Nordic Poker Awards i samband med EPT Köpenhamn. Väl där kom så den riktiga svenska klonken, när Anton Wigg vann turneringen. Anton fick 3 100 000 DKK efter en del mellan de tre sista spelarna. Han fick sällskap in i pengarna av Thomas Pettersson (18), Jens Sundberg (25) och Kristoffer Thorsson (36).
EPT Berlin blir tyvärr mest ihågkommet som turneringen som rånades. Det var ingen minnesvärd svensk turnering heller, med William Thorsons 89:e-plats som bästa placering för oss. Christer Johansson slutade 99:a.
På nya stoppet i Hinterglenn, EPT Snowfest, var det med Simon Ehnes 26:e plats som Sverige förlorade den sista spelaren. Även Nils-Oskar Berggren kom in i pengarna, på 75:e plats. Simon Persson och Gustav Ekerot tog sig till finalbord i varsitt sidoevent och slutade 3:a och 4:a.
Näst sista EPT-stoppet för säsongen, San Remo, blev fruktansvärt spännande och framgångsrikt med svenska mått. När vi kommit långt in i turneringen gick ett par svenskar som tåget, och inför finalbordet var Jakob Carlsson överlägsen chipleader. Han dominerade bordet ända till headsupen mot brittiskan Liv Boeree men fick där se sig besegrad. Jakob fick dock €750 000 för sin andraplats, en fantastisk prestation. Flera andra svenskar gjorde mycket bra ifrån sig; Per Linde slutade på trettonde plats, Erik Tamm på fjortonde, Jens Thorson på tjugoandra och Alexander Roumeliotis på trettionde. Även Chris Björin, Peter ”Nalle” Hedlund, Nichlas Matsson och Ove Fredriksson tog sig in i pengarna.
Säsongen avslutades i Monte Carlo sista veckan i april. Ramzi Jelassi blev bäste svensk på nittonde plats. Anton Wigg slutade 99:a, och Chris Björin 112:a. Dessutom fick vi se den mytomspunne Viktor Blom spela så väl main event som highrollern.
William Thorson fick välförtjänt pris som årets omahaspelare vid EPT-ceremonin, efter PLO-segrar både i London och på Bahamas.
Sjätte säsongen av EPT blev i mina ögon en svensk framgång. En seger, en andraplats och en tredjeplats samt William Thorsons dubbla PLO-titlar var ett bra facit, och det känns också som om en ny generation svenskar börjat säkra återväxten inom svensk turneringspoker. En stor grupp av tidigare anonyma nätspelare har börjat synas på livescenen, och dessutom visat att de inte har några problem att stå sig väl i den allra tuffaste konkurrensen. Det bådar gott inför nästa säsong av European Poker Tour.
Foto: Poker.se & Pokerstarsblog
Från Kiev fortsatte PokerStars sin turné till Barcelona i september. Här gick det bättre, och Pontus Kers och Samer Rahman slutade 24:a och 25:a i main event.
I oktober spelades EPT London strax efter WSOP Europe. Vi fick en hel hög svenskar i pengarna, men ingen gick riktigt djupt. Kvintetten Simon Persson, Christer Johansson, Jakob Carlsson, Kent Lundmark och Paul Christoffersson placerade sig i spannet på plats 81-93. William Thorson räddade den svenska turneringsveckan när han vann €2 000 PLO. Dessutom fick han sällskap till finalbordet av Johan Sundell som slutade femma. Två veckor senare var det dags för EPT-turnering i Polens huvudstad Warsawa. Nalle Hedlund blev ende svensk i pengarna med en artondeplats. Det var tämligen glesbefolkat på samtliga event, men Micke Lundell vann €1225 NLH i konkurrens med 29 andra personer, och Conny Sandgren tog hem segern i sidoeventet €490 NLH mot 26 motspelare.
Vilamoura i Portugal var spelplats för novembers EPT. Anton Bertilsson och Stefan Mattsson slutade 36:a och 37:a och därmed var den turneringen över för svensk del. Svenske Krister Popke föll heads up i €2 000 NLH mot tjecken Martin Kahbrel.
Årets – men inte säsongens – sista EPT hölls i Prag. Det blev dubbelt svenskt på finalbordet, med Stefan Mattsson som slutade trea och Gustav Ekerot som slutade sjua. Även Jacob Carlsson, Kristoffer Edberg, Nedzib Suman och Apo Arslan nådde pengarna.
Säsongen återupptogs på Bahamas, med PokerStars Caribbean Adventure som av någon outgrundlig anledning räknas som ett stopp på European Poker Tour. Kent Lundmark firade trippen med att bli bäste svensk som tjugonia. Även Simon Persson, Adam Grünwald, Sebastian Karen, Andreas Johansson, Johan Svahn tog sig in i pengarna i det enorma startfältet på drygt 1500 startande. Mängder av sidoevent spelades, men det största ögonblicket för svensk del var William Thorsons seger i €5 000 PLO.
Så följde i januari franska Deauville. Inga svenska djupa placeringar, Ramzi Jelassi blev bäste svensk på 53:e plats. Mats Edlund slutade 74:a. Mer glädjande dock att Kristoffer ”Sumpas” Thorsson slutade trea i highrollern som lockade 26 deltagare.
Thorson fick också pris som bästa nykomling på Nordic Poker Awards i samband med EPT Köpenhamn. Väl där kom så den riktiga svenska klonken, när Anton Wigg vann turneringen. Anton fick 3 100 000 DKK efter en del mellan de tre sista spelarna. Han fick sällskap in i pengarna av Thomas Pettersson (18), Jens Sundberg (25) och Kristoffer Thorsson (36). EPT Berlin blir tyvärr mest ihågkommet som turneringen som rånades. Det var ingen minnesvärd svensk turnering heller, med William Thorsons 89:e-plats som bästa placering för oss. Christer Johansson slutade 99:a.
På nya stoppet i Hinterglenn, EPT Snowfest, var det med Simon Ehnes 26:e plats som Sverige förlorade den sista spelaren. Även Nils-Oskar Berggren kom in i pengarna, på 75:e plats. Simon Persson och Gustav Ekerot tog sig till finalbord i varsitt sidoevent och slutade 3:a och 4:a.
Näst sista EPT-stoppet för säsongen, San Remo, blev fruktansvärt spännande och framgångsrikt med svenska mått. När vi kommit långt in i turneringen gick ett par svenskar som tåget, och inför finalbordet var Jakob Carlsson överlägsen chipleader. Han dominerade bordet ända till headsupen mot brittiskan Liv Boeree men fick där se sig besegrad. Jakob fick dock €750 000 för sin andraplats, en fantastisk prestation. Flera andra svenskar gjorde mycket bra ifrån sig; Per Linde slutade på trettonde plats, Erik Tamm på fjortonde, Jens Thorson på tjugoandra och Alexander Roumeliotis på trettionde. Även Chris Björin, Peter ”Nalle” Hedlund, Nichlas Matsson och Ove Fredriksson tog sig in i pengarna.Säsongen avslutades i Monte Carlo sista veckan i april. Ramzi Jelassi blev bäste svensk på nittonde plats. Anton Wigg slutade 99:a, och Chris Björin 112:a. Dessutom fick vi se den mytomspunne Viktor Blom spela så väl main event som highrollern.
William Thorson fick välförtjänt pris som årets omahaspelare vid EPT-ceremonin, efter PLO-segrar både i London och på Bahamas.
Sjätte säsongen av EPT blev i mina ögon en svensk framgång. En seger, en andraplats och en tredjeplats samt William Thorsons dubbla PLO-titlar var ett bra facit, och det känns också som om en ny generation svenskar börjat säkra återväxten inom svensk turneringspoker. En stor grupp av tidigare anonyma nätspelare har börjat synas på livescenen, och dessutom visat att de inte har några problem att stå sig väl i den allra tuffaste konkurrensen. Det bådar gott inför nästa säsong av European Poker Tour.
Foto: Poker.se & Pokerstarsblog
