Panelen vecka 17 - "Kommer vi att få se en ny pokerboom?"
"Kommer vi att få se en ny pokerboom inom överskådlig tid eller blir det andra intressen och spel som tar över?" Veckans gästpanelist är ingen mindre än Robert "Dödarn" Lux, som inte räds att breda ut sitt svar ordentligt.
18+ Spela ansvarsfullt: www.stodlinjen.se. Regler & villkor gäller.
Robert "Dödarn" Lux, f d yrkesspelare och 
valterego.se/files/2009/09/robert-lux.jpg" alt="" />
skribent
"Detta är en intressant, om än en mycket spekulativ fråga. Som medborgare i ödmjukhetens Sverige vill jag inleda med att säga att min analys inte är mer än just en spekulation och därför inte bör ses som varken mer sannolik eller trovärdig än er läsares egna teorier. Nu hoppas jag undkomma stenkastande forumtrolls vrede om eventuella besserwisser- eller jantelagsanklagelser. Ok, garderad med stålullsdräkt och tandskydd följer här min syn på saken:
När pokerboomen slog ut i Sverige 2005 blev poker fort ett folknöje av rang. Till skillnad från idrotter eller andra områden med framgångspotential visade det sig att faktiskt vem som helst kunde gå från grå Svensson till pokermiljonär över en natt. Nya stjärnor tändes dagligen på himlen. Allt som tycktes behövdas var lite kortkänsla och en gnutta tur. Kortkänsla ansåg väl sig de flesta regelbundna diversekortspelare ha och turfaktorn bevisades bland alla de okända turneringsklonkarna.
De flesta kände någon, eller kände någon som kände någon, som vunnit bra med flis på det nya storfenomenet. Med sedvanligt bristande självinsikt tyckte ingen att de (kompisen eller kompisens kompis) som faktiskt vann var varken smartare, snyggare eller mer utmärkande än de själva. Detta ledde till att en hel nation automatiskt ansåg sig besitta (sedan födseln) de kvalifikationer som krävdes för att bli en elitspelare. “Kan han, kan jag!”, så löd tankegången bland många (jag har själv hört detta resonemang åtskilliga gånger). Poker blev den moderna tidens sätt att boosta sitt ego och visa omvärlden sin förträfflighet i form av klipskhet, analys och disciplin. Att vara en förlorande eller dålig pokerspelare tycktes i det närmaste vara ett kvitto på underlägsenhet och brist på manlighet. Det kan tilläggas att denna analys främst rör män. Kvinnor tycks alltid ha haft en sund inställning till poker, även under boomen. Hur många gånger kunde inte en dispyt föreslås avgöras via en “heads-up”, där förslaget framlades kaxigt och självsäkert. Boomen fortsatte sin lilla gång och den svenska pokerutvecklingen gick tämligen sakta framåt. Fiskarna fortsatte att blöda och lockade ständigt till sig hajarna. Gradvis blev de vassa rikare och de trubbiga fattigare. Länge var det många som vägrade inse orsaken till de kontinuerliga förlusterna och hängde upp sig på enstaka bad beats som de ansåg vara den rättmätiga orsaken till deras orättvisa öde. Slutligen, när det började ömma i plånboken från det dyra nöjet, insåg fler och fler att drömmarna om pokerframgångar förblev en våt längtan. Det var här som boomen började avta rejält. Detta i kombination med att folk tröttnat på den uppsjö av pokerprogram som tog upp plats i TV-tablån. Torskarna hade under sina dagar pumpat in tillräckligt med pengar under sin envisa tid för att de återstående hajarna skulle kunna hålla lekstuga sinsemellan under år framöver. Fisk kommer alltid att finnas, men frågan är om det någonsin kommer att bli lika sardinpackat som under boomen.
Att pokerboomen får en andra andning med liknande slagkraft har jag mycket svårt att tro. Med detta menar jag att det åter får samma mediautrymme samt allmängiltiga folkintresse där morfar och sjuåringen möts vid köksbordet. En boom tycks upphöra när folk är mätta. Den intensiva pokerboomen tömde ämnet och vände upp och ner på allt vad poker heter. Kanske var det just därför det blev en boom - eftersom pokerboomens framfart kom plötsligt, med stor genomslagskraft och vars existens var intensiv nog att relativt fort trötta ut majoriteten människor. Gemene man tycktes irritera sig på det överdrivna mediautrymmet och för många blev poker slutligen ett endimensionellt, kommersialiserat spel och de bemödade sig inte heller utvecklas hemma vid köksbordet. Att väcka de döda ter sig därmed inte troligt, åtminstone inte under de kommande decennierna.
Däremot finns det i alla fall en faktor som är stor nog att väcka liv igen i den sedan länge sovande hobbyspelaren, den före detta nöjesspelaren med drömmarna som efter allt för många pengainsättningar lade hela pokerprojektet på is på obestämd framtid. Om nätpoker legaliseras och slår hårt i Asien och öststaterna kommer många runt om i Norden att slicka sig om sina vargamunnar i tron om enkla pengar. Det kommer att bli tillräckligt mycket action för att kunna klassas som en miniboom, men att involvera hela svenska folket igen lär inte hända. Detta eftersom väldigt många redan under boomen 2005 inte spelade online, utan föredrog poker som tidsfördriv eller ren sällskapsform. Allt har sin storhetstid. Pokern har haft sin.
På frågan om andra spel eller intressen tar över så kan jag med bestämdhet säga “ja”. Det tycks regelbundet, med några års mellanrum komma nya nationella intressepunkter i form av spel och nöjen, däremot är det omöjligt att sia om vilka spel eller intresseområden som kommer att bli nästa boom. Golfen fick en släng storhetstid kring 1998. Kubb var ett tokigt populärt sommarspel i början av 2000-talet. Få kunde väl ana att just dessa spel skulle slå just då. Själv hoppas jag att canasta eller airhockey blir nästa boom, för då kommer miljonerna åter att rulla."
Dan Glimne. Pokerprofil, författare, expert och
representant för Unibet.com
"Spelboomar kommer och går, det visar historien. Vi hade boomar för respektive loppspel (sant!) på 1890-talet, mahjong på 1920-talet, kontraktsbridge på 1930-talet, canasta på 1950-talet och rollspel på 1980-talet, för att ta bara några exempel. Och längre bak i historien kan vi urskilja liknande europeiska spelboomar på 1400-talet för karniffel, på 1500-talet för ombre, på 1600-talet för tarock och brädspel, på 1700-talet för kille och plockepinn (också sant!), och på 1800-talet för domino, whist och vira. I dag har vi e-spel som Counterstrike, Farmville och World of Warcraft, för att ännu en gång bara ta ett fåtal exempel.
Historien visar dessutom att dessa boomar får olika karaktär och varar olika länge. I dag är vira, som under trekvarts århundrade var societetens och punschverandornas spel nummer 1 här i Sverige, en hobby för en handfull entusiaster i ett fåtal klubbar. Loppspel är reducerat till en kuriositet som bara omsätter några få tusen kronor per år i fackhandeln. Mahjong däremot har gjort en strong comeback, stramats upp med ett regelverk för internationella storturneringar, och kan sedan 3-4 år tillbaka utövas om pengar på nätet. Faktum är att under en tid på 1990-talet fanns mahjong som cashgame på Grosvenor Victoria Casino i London!
Vissa spel har varit så stora flugor i Sverige att de både hyllats och satiriserats i mainstreamkulturen som självklara inslag i samhället. Carl Michael Bellman skrev en hel dikt om kortspelet kille (som då var mera känt under namnet cambio), och 1786 skrev dåvarande statssekreteraren Elis Schröderheim två humoristiska teaterstycken om samma spel – förutom att det på 1800-talet förekom i buntvis med dåtida romaner. När canasta stod på toppen här i Sverige på 1950-talet figurerade det i både filmer och revyer, och bland andra Lasse Dahlquist skrev en ironisk samba-fox om canasta och som blev spelad gång på gång i radion. Dit har poker onekligen ännu en bit kvar.
Jag har åtskilliga gånger i olika intervjuer fått frågan om hur länge pokerboomen kommer att vara, och oftast ironiskt svarat "Ungefär lika länge som bridgeboomen och golfboomen, skulle jag tro". Men erfarenhetsmässigt tenderar alltid belackarna att underskatta ett spels livskraft, och anhängarna att glorifiera det och överskatta dess betydelse. "Whist är kungen bland kortspel, och förutbestämt att under överskådlig tid framöver bibehålla denna distinktion", skrev pseudonymen Cavendish (Henry Jones) 1879 i boken Card Essays. Då var han omedveten om att bridgens dråpslag redan kunde skymtas vid horisonten, och oförmögen att ens kunna fantisera om att poker lite mer än ett århundrade senare skulle ha tagit steget från Vilda västerns salooner till televiserade turneringar med priser i miljondollarsklassen.
Nå, Cavendish var varken den förste eller den siste att falla i en sådan fälla. Bland många av bridgens hängivna utövare i dag återfinner man ju vanföreställningen att just det spelet representerar en evolutionens kulmen ovanför vilken det inte är möjligt att höja sig; men det trodde man en gång också om picquet och quadrille.
För att återgå till huvudfrågan, efter ovanstående lilla exposé: jag tror inte på att pokern inom överskådlig tid kommer att ta några nya språng uppåt, lika stora som under det gångna årtiondet. Snarare har det nu uppnått en relativt stabil nivå från vilken det långsamt kommer att växa ytterligare samtidigt som det fluktuerar något, både uppåt och nedåt. Tillväxten kommer att komma främst borta i Asien, men är avhängig bland annat tillkomsten av en öppnare lagstiftning i några nyckelländer som Japan och Kina. Annat som också talar för ytterligare tillväxt är att poker i mobilerna kommer att breda ut sig, samt kommande och ännu häftigare 3D-grafik på pokersajterna. Jag tror också att poker tillhör den mer varaktiga typen av boom, till skillnad mot loppspel och canasta men i likhet med bridge. Orsaken till det, anser jag, är att poker vare sig till sin karaktär eller utrustningsmässigt är en kuriositet; i stället talar själva mekanismerna i spelet till djupt liggande instinkter inom oss.
Men på sikt kommer självklart poker att få konkurrens av andra spel. Ett av dem anser jag är mahjong, som via nätet kommer att växa starkt; dessutom går det redan i dag tio mahjongspelare på varje pokerspelare på den här planeten, så potentialen finns där. Och där bortom väntar andra spel och konkurrenter till poker som vi inte kan förutse i dag, och som väntar på att uppfinnas.
Spelboomar kommer och går, det visar som sagt historien. Kommer poker att utövas om hundra år? Garanterat, om än kanske en eller flera nya utvecklade former av spelet tagit över från hold'em och Omaha. Om femhundra år? Högst troligen, men då gissar jag att det snarare blivit vad bräde och backgammon är i dag: utövat av konnässörer och spelspecialister, snarare än av den breda massan. Det vore faktiskt fascinerande att få tjuvkika i en spelhistorisk bok som är författad på 2700-talet eller så..."
Oskar Silow. Pokerspelare och bloggare, bland
annat på egna sidan oskarsilow.com
"Jag tror inte vi kommer få se en ny pokerboom som den som uppstod efter Chris Moneymaker vann WSOP main event 2003 inom en snar framtid. Det enda som skulle kunna ha en motsvarande effekt är om poker skulle slå igenom i Asien, vilket många pokerspelare hoppas och tror. Annars har hypen kring poker lagt sig lite vilket man märker inte minst i media som inte längre ger poker lika stort utrymme.
Man har väl sett en liten tendens att fler och fler har börjat spela omaha vilket fått sig ett rejält uppsving. Troligtvis kommer intresset för omaha växa ordentligt de kommande åren. Att det kommer blir lika stort som texas är det dock nog tyvärr ingen risk för."
PANELEN:
Robert Lux är en av svensk pokers stora profiler. Under sitt nick "Dödarn" skrev han en dagbok som är en av de mest populära pokerbloggar som skrivits i landet. Robert är även vid sidan av dagboken en ytterst begåvad skribent som författat många artiklar om poker, huvudsakligen i Poker Magazine. Han har dessutom en mycket framgångsrik karriär som midstakesspelare på nätet bakom sig.
Dan Glimne är antagligen Sveriges mest kända pokerprofil. För de flesta är han mest bekant som expert i tv-programmet Poker-miljonen och författare av Pokerhandboken.
Vid sidan av detta kan han på meritlistan också skriva spelexpert och -konstruktör, krönikör, debattör, spelare och ambassadör för Unibet.
Med sin mångåriga erfarenhet inte bara av poker utan av spelvärlden i stort, i kombination med förmågan att vara en av branschens stora historieberättare har han för alltid skrivit in sig i den svenska pokerns historieböcker.
Oskar Silow blev känd i pokersverige 2005, då han slutade på fjortonde plats i WSOP main event. Dessutom figurerade han i samband med detta i SVt-dokumentären Pokerlandet.
Han har dessutom en andra plats i Malmö Open från 2007 på meritlistan, och är en av Sveriges mest lästa pokerbloggare.
Oskar Silow livnär sig på att spela poker på heltid, både live och online.
skribent
"Detta är en intressant, om än en mycket spekulativ fråga. Som medborgare i ödmjukhetens Sverige vill jag inleda med att säga att min analys inte är mer än just en spekulation och därför inte bör ses som varken mer sannolik eller trovärdig än er läsares egna teorier. Nu hoppas jag undkomma stenkastande forumtrolls vrede om eventuella besserwisser- eller jantelagsanklagelser. Ok, garderad med stålullsdräkt och tandskydd följer här min syn på saken:
När pokerboomen slog ut i Sverige 2005 blev poker fort ett folknöje av rang. Till skillnad från idrotter eller andra områden med framgångspotential visade det sig att faktiskt vem som helst kunde gå från grå Svensson till pokermiljonär över en natt. Nya stjärnor tändes dagligen på himlen. Allt som tycktes behövdas var lite kortkänsla och en gnutta tur. Kortkänsla ansåg väl sig de flesta regelbundna diversekortspelare ha och turfaktorn bevisades bland alla de okända turneringsklonkarna.
De flesta kände någon, eller kände någon som kände någon, som vunnit bra med flis på det nya storfenomenet. Med sedvanligt bristande självinsikt tyckte ingen att de (kompisen eller kompisens kompis) som faktiskt vann var varken smartare, snyggare eller mer utmärkande än de själva. Detta ledde till att en hel nation automatiskt ansåg sig besitta (sedan födseln) de kvalifikationer som krävdes för att bli en elitspelare. “Kan han, kan jag!”, så löd tankegången bland många (jag har själv hört detta resonemang åtskilliga gånger). Poker blev den moderna tidens sätt att boosta sitt ego och visa omvärlden sin förträfflighet i form av klipskhet, analys och disciplin. Att vara en förlorande eller dålig pokerspelare tycktes i det närmaste vara ett kvitto på underlägsenhet och brist på manlighet. Det kan tilläggas att denna analys främst rör män. Kvinnor tycks alltid ha haft en sund inställning till poker, även under boomen. Hur många gånger kunde inte en dispyt föreslås avgöras via en “heads-up”, där förslaget framlades kaxigt och självsäkert. Boomen fortsatte sin lilla gång och den svenska pokerutvecklingen gick tämligen sakta framåt. Fiskarna fortsatte att blöda och lockade ständigt till sig hajarna. Gradvis blev de vassa rikare och de trubbiga fattigare. Länge var det många som vägrade inse orsaken till de kontinuerliga förlusterna och hängde upp sig på enstaka bad beats som de ansåg vara den rättmätiga orsaken till deras orättvisa öde. Slutligen, när det började ömma i plånboken från det dyra nöjet, insåg fler och fler att drömmarna om pokerframgångar förblev en våt längtan. Det var här som boomen började avta rejält. Detta i kombination med att folk tröttnat på den uppsjö av pokerprogram som tog upp plats i TV-tablån. Torskarna hade under sina dagar pumpat in tillräckligt med pengar under sin envisa tid för att de återstående hajarna skulle kunna hålla lekstuga sinsemellan under år framöver. Fisk kommer alltid att finnas, men frågan är om det någonsin kommer att bli lika sardinpackat som under boomen.
Att pokerboomen får en andra andning med liknande slagkraft har jag mycket svårt att tro. Med detta menar jag att det åter får samma mediautrymme samt allmängiltiga folkintresse där morfar och sjuåringen möts vid köksbordet. En boom tycks upphöra när folk är mätta. Den intensiva pokerboomen tömde ämnet och vände upp och ner på allt vad poker heter. Kanske var det just därför det blev en boom - eftersom pokerboomens framfart kom plötsligt, med stor genomslagskraft och vars existens var intensiv nog att relativt fort trötta ut majoriteten människor. Gemene man tycktes irritera sig på det överdrivna mediautrymmet och för många blev poker slutligen ett endimensionellt, kommersialiserat spel och de bemödade sig inte heller utvecklas hemma vid köksbordet. Att väcka de döda ter sig därmed inte troligt, åtminstone inte under de kommande decennierna.
Däremot finns det i alla fall en faktor som är stor nog att väcka liv igen i den sedan länge sovande hobbyspelaren, den före detta nöjesspelaren med drömmarna som efter allt för många pengainsättningar lade hela pokerprojektet på is på obestämd framtid. Om nätpoker legaliseras och slår hårt i Asien och öststaterna kommer många runt om i Norden att slicka sig om sina vargamunnar i tron om enkla pengar. Det kommer att bli tillräckligt mycket action för att kunna klassas som en miniboom, men att involvera hela svenska folket igen lär inte hända. Detta eftersom väldigt många redan under boomen 2005 inte spelade online, utan föredrog poker som tidsfördriv eller ren sällskapsform. Allt har sin storhetstid. Pokern har haft sin.
På frågan om andra spel eller intressen tar över så kan jag med bestämdhet säga “ja”. Det tycks regelbundet, med några års mellanrum komma nya nationella intressepunkter i form av spel och nöjen, däremot är det omöjligt att sia om vilka spel eller intresseområden som kommer att bli nästa boom. Golfen fick en släng storhetstid kring 1998. Kubb var ett tokigt populärt sommarspel i början av 2000-talet. Få kunde väl ana att just dessa spel skulle slå just då. Själv hoppas jag att canasta eller airhockey blir nästa boom, för då kommer miljonerna åter att rulla."
Dan Glimne. Pokerprofil, författare, expert och
representant för Unibet.com
"Spelboomar kommer och går, det visar historien. Vi hade boomar för respektive loppspel (sant!) på 1890-talet, mahjong på 1920-talet, kontraktsbridge på 1930-talet, canasta på 1950-talet och rollspel på 1980-talet, för att ta bara några exempel. Och längre bak i historien kan vi urskilja liknande europeiska spelboomar på 1400-talet för karniffel, på 1500-talet för ombre, på 1600-talet för tarock och brädspel, på 1700-talet för kille och plockepinn (också sant!), och på 1800-talet för domino, whist och vira. I dag har vi e-spel som Counterstrike, Farmville och World of Warcraft, för att ännu en gång bara ta ett fåtal exempel.
Historien visar dessutom att dessa boomar får olika karaktär och varar olika länge. I dag är vira, som under trekvarts århundrade var societetens och punschverandornas spel nummer 1 här i Sverige, en hobby för en handfull entusiaster i ett fåtal klubbar. Loppspel är reducerat till en kuriositet som bara omsätter några få tusen kronor per år i fackhandeln. Mahjong däremot har gjort en strong comeback, stramats upp med ett regelverk för internationella storturneringar, och kan sedan 3-4 år tillbaka utövas om pengar på nätet. Faktum är att under en tid på 1990-talet fanns mahjong som cashgame på Grosvenor Victoria Casino i London!
Vissa spel har varit så stora flugor i Sverige att de både hyllats och satiriserats i mainstreamkulturen som självklara inslag i samhället. Carl Michael Bellman skrev en hel dikt om kortspelet kille (som då var mera känt under namnet cambio), och 1786 skrev dåvarande statssekreteraren Elis Schröderheim två humoristiska teaterstycken om samma spel – förutom att det på 1800-talet förekom i buntvis med dåtida romaner. När canasta stod på toppen här i Sverige på 1950-talet figurerade det i både filmer och revyer, och bland andra Lasse Dahlquist skrev en ironisk samba-fox om canasta och som blev spelad gång på gång i radion. Dit har poker onekligen ännu en bit kvar.
Jag har åtskilliga gånger i olika intervjuer fått frågan om hur länge pokerboomen kommer att vara, och oftast ironiskt svarat "Ungefär lika länge som bridgeboomen och golfboomen, skulle jag tro". Men erfarenhetsmässigt tenderar alltid belackarna att underskatta ett spels livskraft, och anhängarna att glorifiera det och överskatta dess betydelse. "Whist är kungen bland kortspel, och förutbestämt att under överskådlig tid framöver bibehålla denna distinktion", skrev pseudonymen Cavendish (Henry Jones) 1879 i boken Card Essays. Då var han omedveten om att bridgens dråpslag redan kunde skymtas vid horisonten, och oförmögen att ens kunna fantisera om att poker lite mer än ett århundrade senare skulle ha tagit steget från Vilda västerns salooner till televiserade turneringar med priser i miljondollarsklassen.
Nå, Cavendish var varken den förste eller den siste att falla i en sådan fälla. Bland många av bridgens hängivna utövare i dag återfinner man ju vanföreställningen att just det spelet representerar en evolutionens kulmen ovanför vilken det inte är möjligt att höja sig; men det trodde man en gång också om picquet och quadrille.
För att återgå till huvudfrågan, efter ovanstående lilla exposé: jag tror inte på att pokern inom överskådlig tid kommer att ta några nya språng uppåt, lika stora som under det gångna årtiondet. Snarare har det nu uppnått en relativt stabil nivå från vilken det långsamt kommer att växa ytterligare samtidigt som det fluktuerar något, både uppåt och nedåt. Tillväxten kommer att komma främst borta i Asien, men är avhängig bland annat tillkomsten av en öppnare lagstiftning i några nyckelländer som Japan och Kina. Annat som också talar för ytterligare tillväxt är att poker i mobilerna kommer att breda ut sig, samt kommande och ännu häftigare 3D-grafik på pokersajterna. Jag tror också att poker tillhör den mer varaktiga typen av boom, till skillnad mot loppspel och canasta men i likhet med bridge. Orsaken till det, anser jag, är att poker vare sig till sin karaktär eller utrustningsmässigt är en kuriositet; i stället talar själva mekanismerna i spelet till djupt liggande instinkter inom oss.
Men på sikt kommer självklart poker att få konkurrens av andra spel. Ett av dem anser jag är mahjong, som via nätet kommer att växa starkt; dessutom går det redan i dag tio mahjongspelare på varje pokerspelare på den här planeten, så potentialen finns där. Och där bortom väntar andra spel och konkurrenter till poker som vi inte kan förutse i dag, och som väntar på att uppfinnas.
Spelboomar kommer och går, det visar som sagt historien. Kommer poker att utövas om hundra år? Garanterat, om än kanske en eller flera nya utvecklade former av spelet tagit över från hold'em och Omaha. Om femhundra år? Högst troligen, men då gissar jag att det snarare blivit vad bräde och backgammon är i dag: utövat av konnässörer och spelspecialister, snarare än av den breda massan. Det vore faktiskt fascinerande att få tjuvkika i en spelhistorisk bok som är författad på 2700-talet eller så..."
Oskar Silow. Pokerspelare och bloggare, bland
annat på egna sidan oskarsilow.com
"Jag tror inte vi kommer få se en ny pokerboom som den som uppstod efter Chris Moneymaker vann WSOP main event 2003 inom en snar framtid. Det enda som skulle kunna ha en motsvarande effekt är om poker skulle slå igenom i Asien, vilket många pokerspelare hoppas och tror. Annars har hypen kring poker lagt sig lite vilket man märker inte minst i media som inte längre ger poker lika stort utrymme.
Man har väl sett en liten tendens att fler och fler har börjat spela omaha vilket fått sig ett rejält uppsving. Troligtvis kommer intresset för omaha växa ordentligt de kommande åren. Att det kommer blir lika stort som texas är det dock nog tyvärr ingen risk för."
PANELEN:
Robert Lux är en av svensk pokers stora profiler. Under sitt nick "Dödarn" skrev han en dagbok som är en av de mest populära pokerbloggar som skrivits i landet. Robert är även vid sidan av dagboken en ytterst begåvad skribent som författat många artiklar om poker, huvudsakligen i Poker Magazine. Han har dessutom en mycket framgångsrik karriär som midstakesspelare på nätet bakom sig.
Dan Glimne är antagligen Sveriges mest kända pokerprofil. För de flesta är han mest bekant som expert i tv-programmet Poker-miljonen och författare av Pokerhandboken.
Vid sidan av detta kan han på meritlistan också skriva spelexpert och -konstruktör, krönikör, debattör, spelare och ambassadör för Unibet.
Med sin mångåriga erfarenhet inte bara av poker utan av spelvärlden i stort, i kombination med förmågan att vara en av branschens stora historieberättare har han för alltid skrivit in sig i den svenska pokerns historieböcker.
Oskar Silow blev känd i pokersverige 2005, då han slutade på fjortonde plats i WSOP main event. Dessutom figurerade han i samband med detta i SVt-dokumentären Pokerlandet.
Han har dessutom en andra plats i Malmö Open från 2007 på meritlistan, och är en av Sveriges mest lästa pokerbloggare.
Oskar Silow livnär sig på att spela poker på heltid, både live och online.
