Pengafördelning på finalbordet
Vid ett tillfälle på finalbordet i $1 500 pot-limit hold em-tävlingen fann jag mig plötsligt i en prekär situation när vi var fyra personer kvar. Jag satt i stora mörken och Rizen, ett duktigt och respekterat onlineturnerings-proffs, hade lilla mörken. Det foldades till Rizen som annonserade att han skulle höja. Med mörkar på 15 000/30 000 innebar det 90 000 till mig.
18+ Betalas som 4x$5 Spin & Go-biljetter som är giltiga i 7 dagar. Regler & villkor gäller. Spela ansvarsfullt. Stodlinjen.se
Just då hade jag ungefär 400 000 marker, Rizen hade 750 000 och de två andra spelarna runt 250 000 var.
Jag tittade på mina kort och såg att jag hade A♠ 8♠, en ganska stark hand i spel med få motståndare. Jag bestämde mig för att höja pott. Totalt satsade jag 180 000. Rizen återhöjde omedelbart, och tvingade mig att gå all-in.
I potten låg 580 000 (400 000 från Rizen, 180 000 från mig) och jag hade 220 000 kvar. Jag fick nästan 3:1 på pengarna, så det såg ut som en automatisk syn. Jag behövde bara vinna potten runt 27 procent av gångerna för att kunna syna.
Mot ett högt pocketpar (förutom ess) hade min A8 suited-hand ungefär 32 procents chans att vinna. Mot ett bättre ess hade jag runt 30 procent. Det fanns också en liten chans att jag stod mot ett lågt pocketpar och då skulle vinna runt hälften av gångerna.
Det här beslutet var alltså nästan ett nollfördelningsbeslut. Med andra ord skulle det ge ungefär samma resultat i längden att syna och att folda. För att ta reda på vad rätt val var, var jag tvungen att gå utöver pottodds och fundera på a) hur den här handen skulle påverka min pengafördelning för turneringen (d.v.s. vilken åtgärd som skulle maximera min förväntade vinst), och b) hur den här handen skulle påverka mina chanser att vinna turneringen.
Jag tittade närmare på två faktorer när jag övervägde min förväntade pengafördelning:
1) Varje enskild marker i en liten stack är värd mer pengar än varje enskild marker i en stor stack. Genom att syna här skulle jag riskera marker med högt värde för att vinna marker med lägre värde.
2) Genom att folda eliminerar jag risken för att åka ut och ger mina motståndare en chans att åka ut senare, vilket skulle ge mig en högre vinst.
När man tittar på de faktorerna ser folden ut som det självklara valet. Men jag var fortfarande tvungen att tänka på hur min chans att vinna armbandet – vilket var mitt största mål – skulle påverkas av att folda. Skulle jag döda mina chanser genom att ge upp så många marker? Inte riktigt.
När fler än två spelare återstår har varje extra marker du samlar på dig mindre betydelse för din förmåga att vinna turneringen. Så när du står inför ett nollfördelningsbeslut gör du bättre i att lägga dig än i att försöka skrapa ihop fler marker.
Om du någonsin skulle hamna i en liknande situation bör du också ha i åtanke att det är en stor skillnad mellan att gå all-in och att syna all-in. När du själv trycker in kan du vinna potten genom att tvinga motståndaren till att folda. När du synar är det förstås inte möjligt.
Jag bestämde mig för att folda och vänta på ett bättre läge, och jag är väldigt glad över att jag gjorde det.
Rafe Furst
Jag tittade på mina kort och såg att jag hade A♠ 8♠, en ganska stark hand i spel med få motståndare. Jag bestämde mig för att höja pott. Totalt satsade jag 180 000. Rizen återhöjde omedelbart, och tvingade mig att gå all-in.
I potten låg 580 000 (400 000 från Rizen, 180 000 från mig) och jag hade 220 000 kvar. Jag fick nästan 3:1 på pengarna, så det såg ut som en automatisk syn. Jag behövde bara vinna potten runt 27 procent av gångerna för att kunna syna.
Mot ett högt pocketpar (förutom ess) hade min A8 suited-hand ungefär 32 procents chans att vinna. Mot ett bättre ess hade jag runt 30 procent. Det fanns också en liten chans att jag stod mot ett lågt pocketpar och då skulle vinna runt hälften av gångerna.
Det här beslutet var alltså nästan ett nollfördelningsbeslut. Med andra ord skulle det ge ungefär samma resultat i längden att syna och att folda. För att ta reda på vad rätt val var, var jag tvungen att gå utöver pottodds och fundera på a) hur den här handen skulle påverka min pengafördelning för turneringen (d.v.s. vilken åtgärd som skulle maximera min förväntade vinst), och b) hur den här handen skulle påverka mina chanser att vinna turneringen.
Jag tittade närmare på två faktorer när jag övervägde min förväntade pengafördelning:
1) Varje enskild marker i en liten stack är värd mer pengar än varje enskild marker i en stor stack. Genom att syna här skulle jag riskera marker med högt värde för att vinna marker med lägre värde.
2) Genom att folda eliminerar jag risken för att åka ut och ger mina motståndare en chans att åka ut senare, vilket skulle ge mig en högre vinst.
När man tittar på de faktorerna ser folden ut som det självklara valet. Men jag var fortfarande tvungen att tänka på hur min chans att vinna armbandet – vilket var mitt största mål – skulle påverkas av att folda. Skulle jag döda mina chanser genom att ge upp så många marker? Inte riktigt.
När fler än två spelare återstår har varje extra marker du samlar på dig mindre betydelse för din förmåga att vinna turneringen. Så när du står inför ett nollfördelningsbeslut gör du bättre i att lägga dig än i att försöka skrapa ihop fler marker.
Om du någonsin skulle hamna i en liknande situation bör du också ha i åtanke att det är en stor skillnad mellan att gå all-in och att syna all-in. När du själv trycker in kan du vinna potten genom att tvinga motståndaren till att folda. När du synar är det förstås inte möjligt.
Jag bestämde mig för att folda och vänta på ett bättre läge, och jag är väldigt glad över att jag gjorde det.
Rafe Furst
