Spelet bortom dina egna kort
Jag har ägnat mycket tid åt att spela stötpoker för småpengar på Full Tilt Poker. Under de omgångarna har jag träffat på ett antal spelare som inte har förstått ett av de grundläggande koncepten i poker. De här nybörjarna fokuserar endast på sina egna kort, de stannar inte upp för att fundera på vad motståndarna kan tänkas ha.
Ta det här typiska stötpokerexemplet. Jag har sett folk syna med låga och mellanhöga par efter att två andra spelare satsat och återhöjt framför dem. De här spelarna är så fixerade vid sina egna kort att de inte alls överväger vad de antagligen möter. Och i det här fallet är satsningsmönstret ganska avskräckande. Visst, en spelare kanske satsar med något i stil med tre höga kort, så ett par i femmor eller sjuor kan vara bäst. Men en återhöjning? Det indikerar rejäl styrka. I det läget borde spelaren titta på sitt par och konstatera att han med största sannolikhet står mot ett högre par, vilket gör hans låga par till en stor underdog. Att folda är det enda rätta.
En vinnande pokerspelare evaluerar inte bara situationen i början av handen. Han kommer upprepade gånger att utvärdera given igen, allt eftersom han samlar på sig mer information. Jag ska visa vad jag menar med ett annat stötexempel. Säg att någon höjer på tredje gatan med 4♦ synligt, och jag synar med ett par i nior (varav ena synlig) och en knekt som sidokort. Vi spelar en-mot-en och på fjärde gatan får jag ett blankt kort, 5♣, medan min motståndare får 8♦ och hans två öppna kort därmed är suited. Han satsar och jag synar. På femte gatan får han ett till kort i samma färg, Q♦, och jag får tvåpar med J♥. Han satsar igen, och representerar färgen. Kan han ha träffat den? Det är möjligt. Men i det här fallet måste jag fundera bortom korten jag ser på bordet för att avgöra vad min motståndare kan ha. Jag måste överväga hur given utspelat sig.
Jag minns att han på tredje gatan höjde med en fyra som synligt kort. Vanligtvis vill folk som drar till en färg se fjärde gatan billigt, så de limpar in och synar möjligen en höjning efter det. Så även om spelaren ifråga kan ha börjat med något i stil med A♦ K♦ 4♦ är det mycket troligare att han började med ett mellanhögt eller högt dolt par. Genom att pussla ihop den här informationen får jag veta att mitt tvåpar, trots min motståndares farliga öppna kort, troligen leder, och jag kan reagera i enlighet med det och antingen syna en satsning eller höja.
Den här sortens tänkande gäller alla pokersorter. Att tänka bortom dina egna kort är ett nyckelsteg på vägen för att bli en vinnande spelare. De flesta sofistikerade spelarna tänker ännu djupare – de överväger inte bara vad deras motståndare kan ha utan även vad deras motståndare kan tro att de själva har. Men det ämnet kan vi ta upp i en annan kolumn.
Perry Friedman
En vinnande pokerspelare evaluerar inte bara situationen i början av handen. Han kommer upprepade gånger att utvärdera given igen, allt eftersom han samlar på sig mer information. Jag ska visa vad jag menar med ett annat stötexempel. Säg att någon höjer på tredje gatan med 4♦ synligt, och jag synar med ett par i nior (varav ena synlig) och en knekt som sidokort. Vi spelar en-mot-en och på fjärde gatan får jag ett blankt kort, 5♣, medan min motståndare får 8♦ och hans två öppna kort därmed är suited. Han satsar och jag synar. På femte gatan får han ett till kort i samma färg, Q♦, och jag får tvåpar med J♥. Han satsar igen, och representerar färgen. Kan han ha träffat den? Det är möjligt. Men i det här fallet måste jag fundera bortom korten jag ser på bordet för att avgöra vad min motståndare kan ha. Jag måste överväga hur given utspelat sig.
Jag minns att han på tredje gatan höjde med en fyra som synligt kort. Vanligtvis vill folk som drar till en färg se fjärde gatan billigt, så de limpar in och synar möjligen en höjning efter det. Så även om spelaren ifråga kan ha börjat med något i stil med A♦ K♦ 4♦ är det mycket troligare att han började med ett mellanhögt eller högt dolt par. Genom att pussla ihop den här informationen får jag veta att mitt tvåpar, trots min motståndares farliga öppna kort, troligen leder, och jag kan reagera i enlighet med det och antingen syna en satsning eller höja.
Den här sortens tänkande gäller alla pokersorter. Att tänka bortom dina egna kort är ett nyckelsteg på vägen för att bli en vinnande spelare. De flesta sofistikerade spelarna tänker ännu djupare – de överväger inte bara vad deras motståndare kan ha utan även vad deras motståndare kan tro att de själva har. Men det ämnet kan vi ta upp i en annan kolumn.
Perry Friedman
