European Poker Challenge i Grebbestad
Nu är den slutspelad, Grebbestad töms sakta på pokerfolk och låter staden återgå till vinterdvalan.
Efter anmälan vid dörren och ett nyfiket runtkikande så blir spelarna ledsagade in i den enorma lokalen och satta vid pokerborden, Niklas Gustavsson guidar snabbt alla genom "Engelsk Giv" och spelet sätts igång. Markerljudet är påträngande men över allt hörs 24hPokers Peter "Nalle" Hedlund som med glatt humör gör sitt bästa för att hälsa på allt och alla och roa just allt och alla. Han lyckas bra med det.
De flesta anpassar sig till engelsk giv rätt snabbt, några små muttranden hörs från spridda bord om en önskan om dealers - men de flesta koncentrerar sig på pokern istället. Efter att ha spelat sig igenom första dagen återstår till sist 399 spelare som lämnar turneringsborden - för att chockerande nog hamna vid antingen cash game borden eller på fester ute i stugorna. Lugnet hinner aldrig infinna sig innan dag två snart tar vid, och spelarna vacklar rödögda från fester och privata cash games till turneringsborden.
Stämningen blir lugnare så fort turneringen sätter igång, och nästan lika snabbt tar cash gamet vid - nu sida vid sida med turneringen - endast åtskilda av ett draperi. Snabbt blir förra årets vinnare utslagen och folk droppar från turneringen som flugor vilket inte direkt gör stämningen vid de återstående borden lägre.
Spelet är allvarligt men ändå lättsamt, många skrattar och går omkring mellan borden - dock försiktigt och utan att störa de riktigt seriösa för mycket. Glada hejarop ekar genom salen och ditresta team - sponsrade av olika pokersiter - försöker hålla koll på lagkamraternas stackar i folkmyllret. Den enorma spelarskaran spelas ner till endast 36 deltagare och sedan stängs spelet för kvällen.
Givetvis fortsätter festen även denna dag efter stängningsdags och folk flyger iväg till - utan någon större brist på fantasi - cash game borden och privata fester/cashgames i stugorna.
Festandet blir inte lugnare dag två, flertalet överförfriskade pokerspelare och annat folk dricker och spelar, dansar och flirtar inne på hotellets restaurant. Runt 9 på morgonen lugnar festandet ner sig och de som lyckats klara sig till dag den stora finaldagen tar sig - en aningen hålögda och med inte så få elaka blickar på den nu rätt så avslagna skaran festande cash game spelare - mot spellokalen.
36 spelare av 599 stirrar på varandra och sätter snabbt igång att försöka ta ut varandra bäst det går, vinna till varje pris är målet - givetvis. Marker byter ägare i en hård förhandling och chipleaders vid borden växlar tills bara ett bord återstår. Shortstacken Urban Bergstedt åker ut efter drygt 20 minuter, och 20 minuter senare lämnar även David Palmståhl bordet. Blindarna höjs till 50 000/100 000 och spelet blir all in eller all out som är fallet för norrmannen Ole Martin Böe och strax därefter även Thomas Bertilsson. Ahmad W slås ut efter att ha blivit shortstack och de sista tre bestämmer sig för att dela på prispotten och spela om titeln.
I den stora kampen om äran och titel åker först Rickard Ingvarsson och sedan Peter Hanhela ut, vilket lämnar en ensam vinnare för årets Masters of Poker - Peder Kjellén som blev den lyckliga vinnaren av titel och 320 000.
På bilden ses Niklas, Peder och Glenn.
Så, vad kan man mer säga om Grebbestads European Poker Challenge - ett tre dagar långt pokeräventyr? Maten var delad pott, en del gillade den - vilket kan förklaras med att några gick till fel buffé dag två och hamnade på en privat fest istället för lasagnesoppans lite mindre frestande syn vid lekrummet - andra inte. Förunderligt få saker gick fel, och med leenden som alltid var genuina och aldrig ansträngda guidade Glenn, Niklas, Marja och Morgan alla genom en enormt kul turnering.
Ett synnerligen välordnat och kompetent genomfört event är slutbetyget, inte många saker kunde föras upp som klagomål - inte många hördes heller. Smidigt och snabbt från början till slut, och med van hand förde personalen spelarna genom tävlingens regler och byråkrati utan att låta spelet bli lidande. Man kunde inte annat än önska att alla tävlingar var så väl genomförda - både större som mindre i antal spelare räknat.
