Pokerklubbar i landet - Stockholm

Den första klubb vi besöker är en klubb i Stockholm, den är belägen i en rymlig källarlokal med stora mjuka soffor och en stor tv som man ser direkt när man kommer in.
Vi sätter oss genast ner och kallpratar lite med några personer som sitter i baren medan vi väntar på att klubbvärdarna ska spela klart PLO-tävlingen. Då det tar lite tid, beslutar de sig istället för att sitta ute från turneringen och vi kör igång intervjun.



Vi diskuterar lite om hur man egentligen kommer på tanken att starta en pokerklubb, det är ju inte något som man kommer på var och varannan dag.


– Det började egentligen som en vild idé att hyra en båt, bara den närmsta vänskapskretsen för att spela poker, äta god mat och spela poker.
Vi insåg rätt snabbt att någon båt inte var att tänka på - det är hysteriskt dyrt att hyra båtar. Men idén låg kvar, och till sist gjorde vi en turnering i en föreningslokal, bara de närmsta vännerna.
Turneringen blev såpass rolig att vi fortsatte träffas i föreningslokalen över en ganska lång tid, fler och fler bekanta anslöt sig och till sist var vi tvungna att hitta någon annan stans att vara då vi var för många för den lilla lokalen.
Vi letade lokal i en smärre evighet, och efter många temporära lokaler hittade vi den här. En kul lokal var Katarinahissen som vi genom bekantas kontakter lyckades få hyra några gånger, vacker utsikt men vi är mycket nöjda med den lokal vi har nu.



Hur tycker ni att ni hanterar de problem som uppstår när många människor träffas på en begränsad yta och spelar mot varandra?


– Vilka problem, skrattar A, Jag ser inga problem alls! Nej, men det är väl självklart att det finns problem, men då grunden av alla människor som springer här är vänner och deras bekanta så är det inte direkt några främlingar som kommer hit och som i alla bra vänskapskretsar så håller vi ordning på varandra - skrattar tillsammans och har kul och ser till att alla runtomkring också har det. Jag tror att vi är mer eller mindre förskonade från de problem som många andra klubbar drabbas av.
Folk kommer in och spelar sällskapsspel - inte bara poker utan schack, backgammon, fyra i rad och monopol, kollar på tv och fördriver tiden. Det är som en fritidsgård för oss vuxna, och det är så vill vi ha det, säger L och skrattar lite.



Vad finns det för fördelar - mer än att man bidrar själv till att få spela poker som social företeelse när man vill - med att ha en pokerklubb?


– Ja, det är ju att jobba med något som man tycker är så kul, att få träffa så extremt mycket trevliga människor. Drömmen är ju att kunna göra detta på heltid, att spela, tänka poker och träffa pokermänniskor på heltid. Det är inte populärt hemma, säger A och skrattar lite. Efter en sekunds tystnad tillägger han: hon måste börja spela poker!



Så det händer aldrig att folk kommer in med egna marker, fuskar med blandningen eller märker kortlekar?


– Nej, det har hänt någon gång att någon blivit otrevlig och betett sig illa, och då har personen inte varit välkommen tillbaka. Det behövs rejält med referenser för att bli medlem, vi tar alltid legitimation och telefonnummer och det är kodlås för att komma in dessutom så de flesta problem blir kvävda i sin linda.



Ni samarbetar med andra klubbar, både inom landet och utanför landet, bland annat Gutshot pokerklubb.


– Ja, vi var iväg några medlemmar och spelade mot engelsmännen. Det var en otroligt trevlig upplevelse helt enkelt. De hade i princip samma stämning som vi har, mysig atmosfär och gemytligt helt enkelt. Vi har lite planer tillsammans med klubbar från andra delar i landet om att träffas och köra en turnering tillsammans. Ju fler man kan träffa från andra delar av landet, desto roligare är det ju.

Ni hade celebert besök för några månader sedan?


– Ja, proffsspelaren David "Devilfish" Ulliot var i Stockholm och han kom förbi här och spelade, inte bara poker, utan också piano! Mycket roligt, de flesta trodde de såg i syne när han gled in genom dörren och satte sig i baren. Det är kul att se hur de mer berömda spelarna också bara vill spela poker utan tanke på att vinna pengar - utan bara för att det är kul - ibland.



Ni har inte så mycket högt spel på er klubb, hur kommer det sig?


– Det är ju beroende på vad folk vill spela, vi själva är egentligen rätt flexibla med vilka limits som körs. Vill man spela för mycket pengar så finns det ju å andra sidan Cosmopol. Nybörjare som bara spelat på nätet blandas med gamla pokerrävar, men vi har som princip att det ska vara roligt att spela poker. Vill man göra det för att tjäna pengar finns det som sagt både nät och casino. Det samt att det är alldeles för roligt att ha en smått oseriös atmosfär där man kan skratta trots att man nyss blivit utdragen. Många av dom som spelar här har kommit långt i både WPT och WSOP, och vi är jätteglada och hejar på dom när dom spelar.



Har ni några råd till andra kompisgäng som vill sätta igång en pokerklubb?


* Endast kompisar och deras kompisar, låt kompisars-kompisars-kompisar vänta tills ni alla känner varandra ordentligt innan ni släpper in mer avlägset bekanta. Det tar tid att bygga upp en bra stämning, och den är lätt förstörd om det blir problem i början.
* Börja på låg skala, inga dyra marker eller häftiga bord. Det behövs inte, kör med filtar och Diamond marker - det duger alldeles utmärkt i början.
* Billig lokal, helst någon föreningslokal som är mysig. Slå inte på stort från början, det blir lätt pannkaka av det hela då.
* Var inte rädda för att spela själva, då förlorar det ju poängen med att starta en klubb - i alla fall för er själva.
* Till sist, gör det för att det är roligt eller inte alls. Glöm bort att tjäna pengar på det hela, för då gör ni det av fel anledning.



Har ni några varningar när det gäller att driva en klubb?


* Glöm aldrig, jag upprepar, aldrig referenser - främlingar på stan som verkar trevliga kan visa sig vara rena idioterna vid pokerbordet. Även det snällaste lammet kan bli en blodtörstig kanin med stora huggtänder.



Några förbättringar ni har kvar att göra med klubben?


– Mjo, vi ska införskaffa mat så att man slipper åka iväg och handla mat varje kväll från McDonald's eller andra snabbmatskedjor. Men det håller vi på att ordna nu, så vi ska snart ha det fixat också.

Jag tackar för att de tog sig tid, och de springer direkt iväg tillbaka till turneringen och glada tjut hörs genast därifrån. Själv sitter jag kvar ett tag och pratar vidare med resten av besökarna och njuter lite av den trevliga atmosfären ett tag till.