Domen i Halmstad
Vi lovade er en kommentar från en jurist på Hovrättsdomen i Halmstad. Håll till godo!
Generellt kan man säga att hovrättens dom är sakligare och bättre strukturerad än tingsrättens. Den är dessutom utmärkt förklarande och det borde vara enkelt även för en lekman att följa med i tankegångarna.
Föreningen hade 200 300 medlemmar och man spelade inte bara poker utan även till exempel rollspel. Att pokerspelen varit tilltståndspliktiga lotterier enligt lotterilagen konstaterades snabbt av domstolen. Inträdeskraven för föreningen var att man skulle vara rekommenderad av en person som redan var medlem och dessutom ska man ha haft en kontakt med ordföranden för att han skulle kunna avgöra lämpligheten. Domstolen ansåg att med hänsyn till hur många som var med och kraven för deltagande var i praktiken föreningen tillgänglig för en så stor och obestämd krets att den ansågs öppen för allmänheten.
Nästa steg var att avgöra om brottet var a grovt brott, av normalgraden eller av ringa grad. Domstolen tar hänsyn till att den ekonomiska vinningen av verksamheten var mycket liten och att det faktiska antalet spelare vid tillfällena var litet (18-20 spelare). Domstolen anser att brottet var av ringa grad och då döms man inte till ansvar.
Domen är som sagt genomtänkt och pedagogisk. Utgången är i mitt tycke mycket rimlig och är något klargörande för vad som kan räknas som ringa brott. Eftersom lotterilagen ska ses över så bör inte Högsta Domstolen ta upp fallet men man vet aldrig.