Holas
Efter att ha spenderat större delen av detta år i Thailand på flykt från vinter, och allt annat helvetiskt hemskt som kommer med den per automagi, fick jag förfrågan av den gode Erik Rosenberg att börja blogga lite här och tänkte väl nåt i stil med "varför inte?!" så sitter jag nu här och försöker minnas hur man trycker på tangenter på hazardburken i rätt ordning för att skapa nån sorts grammatiskt korrekt formulerad svenska. Svårare än man kan tro som onlinelallare etc. Gick ju sådär ser jag nu, med ett överlägset världsrekord i lång och konstig meningsuppbyggnad, men låter den stå ifall Guiness knackar på dörren.
Anyhow, här är jag iallafall. Förhoppningsvis kommer jag lyckas skriva nånting som kan tänkas intressera nån läsare i framtiden. Som den superkändis jag är i branschen tänker jag inte presentera mig alls. Är ni tillräckligt speltorskiga att läsa detta vet ni väl vem jag är.
Resan till Thailand var guld och löjligt välbehövlig. Roade mig med att inte spela en hand poker förutom när jag fick agera slav åt en av mina vänner och highstakeslegender som satt och var upptagen med att slakta en måltid men inte tillräckligt fri från speltorskighet att sitta ut på sina bord. Fick äran att dra en tregata i fyrbetad pott med knekthög mot superfisken och min gode vän såg $18k-pollen åka åt helt fel håll. Reaktionen? En lätt axelryckning och ett skratt. Många thailändska mackor i den potten.
Var skönt att ta mitt livs överlägset längsta break från pokern och göra lite annat. Klättra hårt och mycket och må allmänt gott. Var förbannat trött på allt som har med poker att göra men några månader in i resan så började faktiskt spelsuget komma tillbaka och har nu faktiskt "grindat" varje dag sen jag började spela igen för snart två veckor sen. Att jag sätter "grindat" inom situationstecken är för att slippa bli mördad av volymgrinderpöjkarna där ute. Dumt att trycka in massa volym när man kan spela dunderhögt och ha sådär hemskt mycket tur att man skäms när man kollar kontosaldot efter varje session. Att sitta och suga ut team 3000-kamrater är nånting speciellt, håna lite i skypen och få ett turhån tillbaka. Svara med samma mynt. Repeat. Snart får man väl smaka på variansgudarnas onda sida, ska bli kul att känna hur det känns också. Tur man har pokersveriges bästa varianspsyke iallafall så det ska nog kännas fine.
Livet nu då? Tänkte väl mig en tripp till Vegas och spela åtminstone WSOP main, patetiskt nog har jag inte spelat den ännu, så det måste såklart göras innan man går gul. Innan det inte mycket på agendan. Cosmopol-SM, lalla runt, klättra, golfa, fiska, slacklina och fortsätta springa marginellt sämre än mina vänner i Team 3000 - jösses vilka turare vi har i gänget - samt umgås med fina vänner!
På återhörande.
