Så! Hemma från Barcelona och enligt tradition så (ja valterego, jag slänger in ”så” i mina meningar :)) är det dags att sammanfatta resan med en liten TR.

Det blev typ två resor i samma, för jag flög ner med tjejen och var med henne i tre dagar innan hon var tvungen att åka hem för jobb. Så efteråt blev det lite med grind och häng medan första halvan mest innehöll rödvin, cava och vandring runt i mysiga områden. Direkt efter inchecking hoppade vi i en taxi till Etapes som måste vara en av Barcas bästa restauranger. Michelinstjärna tre år i rad och riktigt schyssta priser och bra vinselection. Väljer trerätters seasonal menu och får en laxcarpaccio, scallops med veal, foie gras och ankkötts-ravioli (bonusrätt för de kände igen oss från förra året ;)) samt en puck med lammkött som var helt fantastisk. Tog såklart bilder på samtliga rätter men min telefon stendog under resan så kan bara re-posta det lilla jag slängde upp på instagram under resans gång. Mer om telefondöden senare.

Första turren spelas dagen därpå, Estrella HR €2200. Får ett rätt bra bord men alla skallar rippar snabbt och strukturen är rätt turbo för att försöka få klart skiten på två dagar. Sitter och foldar disciplinerat i ett par timmar och får till slut in det i en fyrvägs-allin där Nacho Barbero jammar typ 7bb utg med A♦ 5♠, jag rejammar 25bb med A♥ K♣ tre stolar bort, knappen rejammar 40bb med Q♣ Q♦ och sb som täcker alla synar med J♦ J♥. En fin spot att typ 400%a min stack mao men ingen träff och jag får finna mig i en bust i resans första event.

Skulle egentligen spela 1A av main men lyckas tjata in Eli i att boka ett flyg och komma ner då jag har ett gratis hotellrum att bjuda på och värdesökare som han är så kan han inte motstå gratis sovplats och lovar att dyka upp till 1B om jag bokar om till samma dag. Ett ganska lätt beslut för att få ner resesällskap till när tjejen dragit samt få in en fin swap i en bra spelare. Så 1A av main spenderas bakfull i sängen och sen vandrandes runt i stan samtidigt som vi börjar reloada lite alkohol. ”Ferie” är motiveringen till allt cavadrickande. Går även på en s.k. ”Stollibolli” som kan väcka den dödaste kvällen till liv. Det är 2cl vodka i ett glas och sen cava på toppen som man får mixa runt. Smakar inte vodka alls, men alkoholen flyger snabbare upp i hjärnan och man blir sjukt pigg, typ vodka redbull fast lite trevligare. Namnet härstammar ifrån Ryssland där Stollibolli innebär Stolichnaya vodka samt Bollinger champagne.

Eli landar på kvällen och vi åker till Etapes igen, den här gången för femrätters-menyn. Den är mer seafood-orienterad än trerätters och allting är återigen väldigt gott, vi åker tillbaks till hotellet runt midnatt för att få bra timmars sömn före main event drar igång. Jag vaknar och mår rätt illa typ kl 6 på morgonen, jag är lite ”känslig” (inte allergisk, känslig) mot viss skaldjursmat och jag misstänker att prawn tartar inte landade riktigt rätt hemma hos mig. Jag tänker att jag nog får avregga main om det här illamåendet fortsätter, men efter ett tag mår jag mycket bättre men samtidigt inte helt super-100%. Får ingen mer sömn, men känner mig fräsch nog att spela bra även om uppladdningen inte är helt optimal. Jag får sedan se en bild på mig själv tagen från den speldagen och jag ser helt förfärlig ut, som att någon har tömt mig på blod eller injicerat arsenik i mitt blodomlopp. Jag tycker jag hittade bra fokus i alla fall, det är möjligt att jag hade avreggat en tuffare EPT så som London, men ens ROI i ett rekordfält i Barcelona måste vara så pass högt att man kan komma undan med att spela utan perfekt uppladdning.

Mitt bord är bra, jag känner igen en tysk som aldrig riktigt imponerat på mig, samt Jude Ainsworth. Vanligtvis brukar jag kika tillbaks till mina WhatsApp-chattar för att återberätta HHs till min TR, men med död telefon så minns jag inte jättemånga händer tyvärr då det var nästan en vecka sedan turneringen spelades. Jag får en lite meh-start och hittar inga bra spots och åker ner till typ 24-25k efter första nivån minns jag. Under tredje nivån, 100/200, så öppnar en snubbe som har minraisat hela dan och öppnat brett typ UTG. Jag är i hijack och 3betar med A♦ K♠, och gubben på knappen som har spelat weaktight hela dan pausar efter att han kikat på sina kort. Sen slänger han in en syn, uppskattningsvis typ 1200 chips och han har runt 18-20k bakom, PFR synar också. Flop kommer A♣ 7♦ 5♥ och knack till mig. Med gubben bakom så vill jag bara låta honom gå crazy med nån hand med typ ensiffrig equity, ni vet en sån där gubbe som bara snabbt greppar chips när man knackar till honom. Så jag check, gubben check bakom snabbt. Turn kommer A♣ 7♦ 5♥ J♠ och PFR checkar, jag betar uppskattningsvis runt 65% pot och gubben synar snabbt, PFR viker. River parar A♣ 7♦ 5♥ J♠ J♦ så jag förlorar typ mot KJ/QJ som är väldigt unlikely att han skulle spela såhär. Jag vill bara sizea relativt stort och vika emot omslag varje gång i princip.

Nu blir det lite kontroversiellt. Jag slänger in ett 5k-chip och säger ”4200”. Gubben har tre st 5k-marker, tre st 1k-marker och ett par 100-marker staplade i en hög. Han greppar hela sin stapel med hela sin hand, dvs toppen av 100-markerna är i mitten av hans handflata och han håller i hela stacken med fingrarna längst ner på 5k-markerna. Han drar över sin hand med hela sin stack över linjen uppe i luften och jag tänker fml nu måste jag vika. Han droppar ner ETT 5k-chip genom att släppa på sina fingrar så bara en mark ramlar ner, han har alltså synat och då är jag istället helt säker på att jag vinner. Jag funderar på om jag skulle kunna få honom att betala av hela sin stack om jag kallar en floor till bordet, för han gjorde forward motion med hela sin stack, och det måste anses som någon sorts av stringbetting att få en reaktion på mig när han flyger in hela sin stack för att sedan droppa ett chip. Jag uppskattar att det är typ en 50%-ig chans att en TD (Tournament Director) hade fått honom att betala av hela sin stack om jag hade kallat dit personal. Men jag vill inte vara den personen som driver bort fisken ifrån spelet. Han har 0% chans att vinna turneringen, och om jag (eller andra regs överlag) börjar bråka om småregler som fisken inte ens visste fanns så tror jag chansen är stor att han inte sätter sig på ett flyg hit nästa år igen. Hade han vart en otrevlig jävel hade jag inte tvekat, men en innocent t-shirt gubbe i sina bästa år tänker jag inte sätta dit på det sättet. Jag har dessutom precis gått ifrån att vara helt säker på att han jammade så jag måste vika, till att vinna en rätt fin pott. 🙂 

Det är en ganska iskall dag kort/spot-mässigt och jag foldar ner mig till 25k på 250/500. Jag 3bet foldar 7♥ 5♥ med tight image efter Jude Ainsworth har öppnat direkt till min höger och 4betar. Direkt handen efter emot en helt ny kille på bordet (spansk, ”ung”, ser ut att vara reg men inte säker alls) så kikar jag ner på A♦ K♥ efter att han har öppnat UTG. Han har sett mig 3bet-folda handen innan och jag säger typ 2.6k från +3 på hans 1.1k öppning. Fold runt till honom och han börjar dansa runt med markerna, han ser så extremt bekväm ut och inte för att lägga för mycket krut på livereads, men det märks liksom att han inte riktigt tänker igenom sitt beslut, han bara fiddlar runt med marker i slow motion jättesnyggt och 4betar sen till 5700. Jag hatar min spot. Jag tror en sån där spansk snubbe 4betar lite större med QQ/JJ/AK men han borde ju fortfarande kunna ha en bluff eller två. Jag mår dåligt i någon minut och jammar sen in och får en Jonas Blixtsyn av A♣ A♠ och är död på flop. 

Så rip någon minut före dinner break, går till CDLC för att hälsa på ett gäng svenskar och tjejen har suttit där i 2h och väntat på mig och Eli så det var inte läge att lounga runt svenskgänget för länge även om det såg väldigt trevligt ut. Så nu vet ni varför jag var så stressad att springa därifrån. 🙂 Drar en liten minibiff och fortsätter på min rapport imorgon eller något då jag tycker jag har skrivit nog för en session nu! Det blir sideevents, cashgame-händer och storyn om hur min telefon dog. 🙂

Sitter fast på ett fem timmar försenat tåg, perfekt tillfälle att fixa klart min Barcelona-rapport! 🙂

På morgonen av dag 2 av main event åkte tjejen hem, så från och med nu skulle det bli mer fokus på ren och skär poker. Jag, till skillnad från väldigt många andra, har inget emot att sitta vid ett cashbord i 12 timmar och bara mysa, så en ren pokerresa passar ganska perfekt för just mig. 🙂 Jag tror många av dagens onlineproffs är bortskämda av snabbheten av att spela online just för att de började spela online när deras karriärer flög igång, medan man själv satt och gnetade 200 sek freezeouts och sen live cashgames hela kvällarna. Så live cash, me like. 

När alla drömmarna är döda på EPT-stopp så finns det ett par fina tripsavers på schemat, och den bästa är förmodligen en 2k regular med bra struktur och till och med dinner break. Har spelat den ett gäng gånger på EPTs på diverse ställen och det brukar vara det bästa sideeventet att spela när man ligger begravd i main event och diverse pre-main events. Den turren skulle dra igång kl 16.00 så min plan var att hänga med Eli till casinot för sin dag 2 i main medan jag tog seat på kontantspel för att sedan hoppa in i 2kn. Men cashgamet är ganska trevligt, och jag får dessutom trevligt svensksällskap vid min sida så jag orkar inte avbryta för att gå och sätta mig och folda KJ utg på ett niohandat bord med tolv år gamla EPT-marker.

Personalen på casinot i Barcelona är lite konstiga. Alla som har spelat på Cosmopol i Sverige vet hur ordentliga de är med att följa varje liten regel till punkt och pricka, men det är ingenting i jämförelse med dealersen i Barca. Det spelar liksom ingen roll hur logisk en situation är, det måste ändå göras helt enligt regelboken även om det tar några minuter extra. Då och då kommer det någon superboss i kostym och säger till dealern att sluta deala i ett par minuter, och det finns ju inget att göra förutom att snällt sitta där och innerst inne smyghata kulturen lite. 🙂 Ett annat exempel på grande idiotica var när jag synade ett 3bet med 33 och vi gick trevägs till flop. Flop kommer Tc9c3c (alla klöver) och vi är två pers som checkar till preflop aggressorn som betar typ 400 in i 270. Fold till mig och jag sätter honom all-in för hans resterande 500 bakom i stacken. Han synar med AcKx och brädan parar på turn och han drar dött. Jag har då ca €1400 i €10-marker, €1500 i €100-marker och ett plack värt €1k. Hans stack är ca €900, jag har alltså ett plack som är värt mer än allting han har. Dealern säger att han måste räkna min stack för att make sure att jag har mer pengar än honom på bordet. Jag, och alla andra vid bordet inkl honom själv, säger att jag har ju att plack som är värt mer, ge över markerna och dela nästa hand bara. Den manliga dealern svarar likt den mexikanska housekeepern i Family Guy ”no…no….need count” och jag får skjuta fram hela min stack över linjen inom hans räckhåll. Han räknar varenda liten mark jag har, och kommer fram till någon siffra som han anser vara hela min stack, sen konstaterar han att jag hade mer marker än min motståndare. Sen trycker han ihop alla mina fint staplade marker till en sjö av keramik och bröstsim-pumpar fram markerna i tre-fyra strokes till min plats. Han har alltså totalförstört mina neatly stacked marker så det tog mig cirka 5 minuter att stapla upp allt igen. Vilken jävla skitdealer.

Det kommer en ung spansk kille och sätter sig vid bordet med 400bb (€4k). Han skummar igenom bordet med sin blick och fastnar på mig, den enda som hade en liknande summa och kanske den enda som såg ut som en reguljär kontantspelsbesökare. Det märks tydligt att han vill bygga någon sorts grudge från ingenstans, och han ger mig lite märkliga blickar av och till. När det öppnas upp ett seat två platser till vänster om mig så kastar han direkt dit en mark och signalerar att han minsann tänker sätta sig i direkt position på den andra med en stack vid bordet. Ett tag senare kommer Eli och slår mig på axeln bakifrån och säger att han bustade main, och frågar om vi ska dra och käka nåt istället för att grinda vidare. Det låter bra, jag ska bara spela klart den här handen. En klassisk, klassisk ”sista-hand” mao. 🙂

Jag öppnar A♣ 9♣ ganska tidigt till €40, regen synar i pos och BB tar en kik likaså. Flop kommer K♣ J♦ 8♥ och jag checkar, reg checkar och BB knackar också i bordet. Turn kommer T♣ vilket får anses vara världshistoriens bästa kort för just min hand och situation i det läget. Jag checkar igen och planerar att gå för en checkraise, det är så jag alltid skulle spela AQ och jag tror reg eller BB kommer stabba ganska brett med alla möjliga sorters drag eller andrapar för protection. Regen checkar igen, BB betar €80 in i typ €130 eller något sånt. Jag fullföljer min plan och checkraisear till €280. Min range kommer vara exakt AQ här kanske 90% av gångerna, och sen bra kombodrag som blockar A eller Q med flushdrag resterande gånger. Regen vaknar upp och drar en Charlotte Kalla till €680 vilket är jättekonstigt. BB viker snabbt. Vad händer här? Hur kan han någonsin göra såhär utan AQ? Speciellt om jag tror han kommer kunna läsa min range okej, och jag aldrig kommer spela ett set eller liknande så. Han kan ju inte ha en bluff, eller jag vet inte vad det skulle vara för bluff i så fall när jag blockar massa färgdrag också. Min plan får bli att syna ur pos och helt enkelt checkfolda icke binks och checkjamma binks. River kommer någon superblank typ 3♥ och jag knack, han bombar överbet €1625 och jag viker innan han ens hunnit annonsera klart sin betsize med sitt €2k-plack. Han visar extremt stolt upp en extremt suicidal bluff med A♠ 4♠. Det är en jättedålig bluff då jag kommer spela AQ exakt så jätteofta, ska han göra någonting ska han ju sizea grislitet på river för jag kommer aldrig ha Q9 heller med den linjen. På väg till restaurangerna vid stranden tänker jag efter lite till och han skulle aldrig i hela sitt liv knacka AQ två gånger postflop, och han skulle nästan helt garanterat alltid 3beta den preflop emot mig. Vet inte riktigt vad man kan göra ändå, det är för suicidal att bluffa där så det är inget jag kan räkna med att han gör.

Dagen därpå hoppar jag på cashgame igen, en väldigt seg session där jag typ inleder med att isolera 88 på knapp emot en gammal fransk fiskgubbe som spelar alla EPT stops. Han ser ut som en nallebjörn, han har alltid scarf och glasögon på sig, han röker mycket och ser mellanöstersk ut. Det finns nog ett par som läser det här som vet exakt vem jag snackar om, nitgubbe som alltid är jävligt sur typ. I alla fall, han minraisar i hijack och jag slår upp 88 till €60 på knapp för att försöka spela HU emot honom. Nallebjörnen synar och vi går HU till floppen Q86r, han checksynar stort bet och turn kommer 9x som är det sämsta kortet jag skulle kunna se. Han checksynar jättestort bet igen och river kommer Jx och han donkjammar €5k in i €850. Jaha. Fold.

Min telefon börjar få lågt batteri så jag går bort emot turrelokalerna för att hoppas få seat till den i ett sånt där charging tower, men det är fullt. Jag harassar några suit-gubbar om de har någon laddare, och en kille säger att jag kan få låna hans egna laddare och lämna den i receptionen där hos pokerstars. Jätteschysst. Går tillbaks till receptionen en timme senare och plockar upp min fulladdade s6 edge, myys. Den funkar bra ett tag och sen nästa gång jag vänder upp den från face down på bordsrailen så är den bara pitch black-stendöd. Ingenting kan återuppliva den, och dagen efter när jag berättar om det här på ett cashgamebord så säger en snubbe att exakt samma sak hände honom, han lämnade in sin telefon i pokerstars’ reception och den stendog lite senare. Hotel Artsar dom min stackars samsung eller vad fan händer? Han andra killens telefon kom igång några timmar senare i alla fall, men han sa att det var rätt skumt.

Personen i fråga frågade om jag spelade på pokerstars och vi utbytte nicknames likt en jönssonligan-deal där en portfölj och en diamant byter ägare i exakt samma ögonblick med hög skepsis om den andre kommer att leverera eller inte. Han heter ”Ati Jon” på Stars, kommer från Ukraina och spelar typ nl100-1k och bumhuntar stenhårt. När han hör mitt nick så spottar han ut ”You bamschant, yies?” i min riktning och jag skrattar till lite på insidan (alla bumhuntar till någon grad, men den här killen är verkligen 10/10) men vill inte busta hans kaxiga tableimage som tydligen verkade vara viktigt för honom. Någon fisk frågar honom vad han spelar online och han säger ”Ieanythieng bietwieen sicks-schandred and fievj dhhousandt” och jag ger honom en lite ”really?”-blick men orkar inte busta hans balls högt. Samma fisk frågar mig vad jag spelar och jag mår riktigt bra inombords av att kunna ge ett fullt ärligt svar när större delen av regs sitter och kryddar.

Samma kväll, min sista kväll i BCN, hoppar jag in i en 1k+1k bounty turbo och träffar ett gäng legendariska svenskar där vi byter lite procent och dricker öl efter att vi har bustat. Jag fick en bounty men bustade ganska tidigt. Ganska kul koncept dock, en bounty blir liksom värd så otroligt mycket så man borde typ rejamma vad som helst så fort någon går all-in och man täcker honom. Eller som Hellman som rejammade J5s under andra nivån och fick besvikna skak på huvudet under HH-recapsen vid ölbordet. Det var nog kanske rätt spelat, men jag fick i alla fall in A3o! 🙂 Svenskarna skulle möta upp typ alla som var i stan för en rejäl utekväll på Opium men eftersom jag hade flyg hem om sju timmar så kände jag att jag gjorde bäst i att kliva den utgången och försöka få lite sömn istället. Taskig timing. 

Allt som allt en kul resa där jag fick träffa ett gäng legender man bara har sett dyka upp i People You May Know-feeden innan. Nu blir det nog ganska lugnt med resande den närmaste tiden, jag är mer sugen på att grinda hemma än att flänga runt känner jag. Sticker av till Tokyo och Okinawa i Oktober för en icke-pokerresa som har alla förutsättningar att bli helt fantastisk, det är nästa resmål. 🙂

Dagsrapport dag X, vart här i 8-10 dagar något sånt men who’s counting. Satte mig ner i dagens $1500 event och liemannen kom tidigt den här gången. Öppnar 8♦7♦ till 150 i midpositon på 25/50 med 4.2k i stacken. Cy Watson (någon dude som gick djupt i main förrförra året och skulle kunna extraknäcka som lumberjack) 3betar sb till 400 och jag kikar community cards.

Flop kommer T♥9♥6♣ som förbättrar min hand. Han betar 500, syn. Turn 3♥ och han betar 1025. Syn. River 5♣ och han satsar hela sin stapel. Syn. 7♥4♥ och jag är ute. Kan verkligen inte slinka den någonstans så det var inte mycket att må dåligt av.

Det resulterade i att jag fick ta del av de ack så klassiska dags-spelen i cashgame sektionen. Dagtid kontra kvällstid så är snittet på hårfärg vid borden bra mycket vitare, och värdet följer som vi alla vet skalan på hårfärg. Jag fick sitta och lyssna på rednecks som pratade om vilken dålig människa Obama är, men jag fick även vinna deras pengar. ”He’s a socialist, the only reason people voted for him is because the poor people want money for free you know. You know the first thing he did when he was elected president? He visited the muslim countries…” [Redneck #2 nickar för att hålla med samtidigt som han skakar på huvudet med disgust], varpå jag glatt konstaterar att ” My friend is a muslim!”. Konversationen dör typ där och jag njuter lite extra när Belgien slår USA i fotbollen bara några minuter senare och jag får se deras blå-röd-vita ansikten må dåligt.

Jag spelade ett gäng intressanta potter idag vid cash-borden där den mest intressanta kommer här. $5/$10 game där de flesta sitter 300-400bb djupa och straddle inte är ovanligt. UTG straddlar och jag kikar ner på 9♠7♠ en före hijack och höjer till $60 från min 5k stack. Knapp (duktig ung kille med 8k) synar, SB (verkar ok reg, 3.5-4k, turrespelare?) synar och även BB (gubbe med 4k).

Flop kommer J♥8♣6♠ och det knackas runt till mig som cbetar $135 in i $240. Knapp viker men SB checkraisar till $435. Jag tycker det är semikallt att checkraisa sets här med en gubbe bakom och en bräda jag kommer skjuta turn på väldigt ofta, så jag tror inte att han är direkt så stark. Jag blockar många stegdrag ganska bra och jag tror inte han skulle checkraisa en hand som T9 här som skulle spela så bra att syna med med en gubbe bakom, om han inte har en värdehand här så skulle han i så fall ha typ 75 eller något sånt tror jag. Mest troligt är en hand som typ tvåpar eller ett vekt stegdrag han inte vill checksyna med ur position. Jag synar.

Turn Q♦ och han betar $725. Jag är relativt säker att ingen checkraisar T9 på den här texturen multivägs med gubbe bakom på flop, dessutom blockar jag en nia själv. Om man ser till min range så ”borde” jag nu folda alla mina överpar och tptk etc etc. Om man ser till faktumet att jag borde folda alla mina överpar och ett-par händer så borde min range för att syna turn i position vara bra jävla stark egentligen. Nötstege, sets, tvåpar och det är väldigt svårt för mig att ha drag här som inte blev nuts på turn, speciellt om jag synar igen. Jag tror att han ganska komfortabelt kan checkfolda en hand som 86 på blanka rivers, det hade jag iaf gjort. Dessutom tror jag inte han har en särskilt profitabel jam med händer som typ 75 på blanka rivers då min range kommer vara väldigt set-heavy och de händerna kommer jag aldrig att vika. Han har runt 2.2k bakom och jag väljer att syna.

River T♣ och han funderar inte många sekunder innan han bara stoppar in sina 2.2k in i runt 2.5k. Jag förlorar bara mot typ en väldigt konstigt spelad K9 nu så jag synar såklart inom ett par sekunder efter att ha konfirmerat stackstorleken. Han smäller ganska confident upp 8♦8♥ på bordet som om han förväntade sig att vinna, despite min relativa snapsyn. Faktumet att han för det första checkraisade flop med ett set och för det andra jammade river med det gör att min linje med facit i hand var direkt skitdålig 🙂  Om han värdejammar ett set här så kommer han mer eller mindre aldrig att ha en checkfolding range på river, vilket renderar min turnfloat ungefär lika dålig som Rios blaskiga kaffe. Med informationen jag hade när handen utspelades så tycker jag det är en ok linje. Standard är såklart att vika turn oftast, men jag tyckte jag hade anledningar nog att hitta en float just den här gången 🙂 

Dagen fortsatte med allmän godmoding som bland annat involverade AQ vs Q9 på en KJT54 regnbåge-bräda för ännu en 6k+ pott. Hur den duktiga regen orkade checkraisa och spela en så stor pott i en single raised pot förblir dock ett mystierum. Ledigt imorgon (kommer nog inte hålla mig undan cashgamesen ändå, men ska i alla fall försöka göra något annat i några timmar) och sedan little one drop i övermorgon som sista anhalt före main event. Må klonken hålla i sig!

Hemma från London! Det blev en resa på åtta dagar som innehöll UKIPT Main event, EPT Main event och väldigt många utekvällar. London är lite av ett favorit-stop på touren då många jag känner bor där eller i närheten, så det finns inga ursäkter för dem att inte dyka upp. Fem av oss hyrde en lägenhet i Soho via airbnb, och det var verkligen helt perfekt location; mitt bland alla caféer, restauranger och barer men också på 6 minuters gångavstånd till EPT-lokalen.

Började pokern med UKIPT 1B, där jag hamnade på ett roligt bord inklämd mellan pratglada Anatoly Filatov och en jätteglad 60-årig qualifier som hade dingat säte online för £8. Tony som han hette höll inte käften en sekund på hela dagen, och det var typ den roligaste pokerdagen någonsin att sitta och tjöta med en glad amatör som beskrev hur hans fru hade packat med honom kaffetermos och mackor för hela dagen, och hur hans strategier ser ut på $1 mtts online. Sen kanske man inte som amatör ska sitta och berätta hur man gillar att satsa stort när man vill ha en fold, men det brydde sig inte Tony om inte :).  Jag har börjat uppskatta människorna i eventsen med mindre buyin mer och mer under det senaste året, och det här påminde lite om ”Monster Stack”-eventet från WSOP i somras där gissningsvis 6000+ amatörer fick leva drömmen om att spela WSOP under en dag, och det är fantastiskt kul att se och interagera med dem.

Tony åkte dock dit på sitt pratglada humör till slutet av dagen, i en lite rolig brag-hand som visar hur viktigt det är att pay attention på sin motspelare hela tiden. Gissningsvis låg blindsen på 300/600 och jag hade runt 35k och Tony lika mycket. Bordet var i något sorts sjukt prat-mode där alla satt och skrattade och snackade med varandra, så då gillar jag att höja lite bredare ur tidig pos när ingen kommer att slåss för potter om de inte kikar ner på en bra hand. Så jag öppnar 8♥7♦ UTG+2, och Tony som sitter direkt bakom mig petar in en syn medan resten viker. Flop kommer 9♦7♣6♠ och jag väljer att öppenchecka för att se om han vill försöka bluffa, samt bara potkontrolla med en hand jag inte vill bloata potten med ur position. Tony har ett finger över munnen/under näsan (tänk tellen från Rounders med han cigarr-snubben) och ett till finger på bordet som han checkar bakom med. Turn kommer 4♥ och nu blir det intressant. Jag betar (minns inte size, men jag minns att jag gjorde det ganska stort, typ 2/3 pott) och stirrar över på Tony. Han börjar liksom räkna på sina knogar, fem stycken för att vara exakt, samtidigt som han mouthar siffror/tal för sig själv. Jag är helt säker på att ingen annan på bordet såg det, men det innebar ganska uppenbarligen att han satt och räknade på om han skulle kunna få stege eller inte. Han synar. River kommer 3♠ så nu räcker det med en femma för att ha en stege. Borde smasha Tonys range stenhårt efter att han räknade på stegen. Check till honom och förmodligen fold. Men skulle han egentligen behöva ha en matte-session för att komma fram till att en femma är ett öppet stegdrag på 764? Då är det ju mer troligt att han satt och räknade på en gutshot, och har en hand som A3 eller mest troligt typ AT/KT/QT istället. Nu betar han ganska stort och announcar storleken väldigt tydligt för mig, något han gjorde med en bluff förut. Med alla livereads och tells här så fick det bli en syn med mitt mellanpar. Tony säger ”oooh that was a good call young lad, I got nothing!” och visar upp sin K♥T♣. Det är värt att stirra på gubbarna, till slut ger de bort någonting 🙂

Jag satt och grindade en average stack hela dagen innan jag hittade en rush under sista nivån och avslutade dagen som tionde bästa stack av 600 överlevande, med nästan 4x average. Det hela hände i princip i en pott där jag öppnar J♥J♦ , en shortstack fisk synar, och en gubbe i big blind slår om till 3x. Jag synar, och shortien synar också. Flop kommer Q♦J♣3♦ och vi får alla in det och jag är uppe emot K♥K♦  och A♦Q♣  . Det är alltid skönt att rusha, och framförallt i sista nivån av dagen när potterna betyder mycket 🙂

Dag 2 börjar segt och jag förlorar mer än halva stacken tidigt men lyckas slinka mig ITM. Väl där så grindar jag en 8-16bb stack i tre timmar men bustar till slut. Fick sitta på samma bord som Ludovic Geilich hela dagen och jag förstår inte varför han får så mycket cred som en duktig spelare. Totalt impulsiva beslut inom en halv sekund, och inte ett uns spelteori inblandat. Det verkar ju funka, i alla fall när folk stoppar in 80% av sin stack och viker river och blir visad en bluff utan equity. Det verkade hända väldigt ofta på bordet 🙂

Två dagars ledighet före EPT Main, och vi gjorde väl inget speciellt förutom att gå och se en show. Tog det enda det fanns biljetter till och det fanns en anledning till att allt annat var slutsålt. War horse var inte särskilt bra, och om man dessutom har sett filmen så blev det nog extra tråkigt att sitta inne på en teater med usla seats i 3h.

EPT Main spelades 1A därför att den generellt sett brukar vara softare än 1B, men det hjälpte inte den här gången då jag fick ett väldigt tufft bord innehållandes Andoni Larrabe (spansk november 9er), Jason Mercier, duktig polack, en till duktig polack i Pawel Bresni, Pras Banzi och Ben Roberts. Dagens intressantaste hand kommer under andra nivån, 75/150, där jag började handen med uppskattningsvis 27k. Mercier har öppnat varje hijack och cutoff hittills, han gör det nu igen på cutoff och jag bestämde mig för att slänga in dagens första 3bet från knappen med 7♥5♦. Inte världens bästa hand att kriga med pre-antes, och det är nog ett litet kallt 3bet egentligen, men jag var trött på att bordet lät honom vinna varje hand och jag ville starta en dynamik som man kan bygga vidare på senare. Han öppnar till 375 och jag slår om till 875 viket han snabbt synar.

Flop kommer 6♠5♠4♦ och check till mig. Jag funderar lite på mina options, jag tror att det är en flop som han kommer vilja checkraisa mycket på vs 3bettor, t.ex. att han tar en hand som JTo och checkraisar en gång och ger upp turns. Just för att jag tror att han kommer att attackera den här floppen ganska mycket, så väljer jag att beta för att syna en raise och spela poker på turn med en hand med väldigt mycket equity. Man kan argumentera för att det här är en perfekt hand att ha i sin check-bak range också, men båda alternativen funkar imo. Jag cbetar 1025 och han höjer snabbt till 2450. Det man märker när man spelar med superexponerade proffs är att de inte bryr sig så mycket om att tänka igenom sina beslut och att ”inte göra fel”, de bryr sig mer om att allting ska se otroligt smooth ut och att varenda marker/kort-flick ska levereras med yttersta design och klass. Jag tror inte Mercier tänkte mer än femton sekunder hela dagen, det handlade bara om att hans kamera-image och att han ska se häftig ut under händerna. TV-kamerorna samlas runt bordet nu när han spelar en stor pott, och det påverkar säkert hans beslut senare i handen. Syn.

Turn landar 3♥ vilket får anses vara lekens bästa kort. Att jag har 7♠ i min hand är intressant då det reducerar antalet färgdrag han har, framförallt väldigt många kombodrag som han kunde tänkas spela såhär på flop. Kamerorna står och surrar på oss två och Jason slösar inte mer än sex sekunder innan han slänger in ett 5k chip och säger ”forty-eight”. Hans size är intressant. Det blir nästan omöjligt för mig att hitta hjältesyn med överpar, och jag kommer förmodligen att syna med kombodrag, sets och färdiga stegar. Jag tror inte han tänkte igenom sin sizing mycket mer än att han ville göra sig själv svår att spela emot i framtiden. Jag, som bryr mig om balanserade ranger, tänker igenom situationen i typ 90 sekunder och synar sedan med min nästnöt.

River kommer 7♣. Fan. Jag börjar direkt fundera på hur jag ska reagera om han antingen betar eller checkar. Hur ofta sizear han en åtta här jämfört med att gå för checkraise, och… tankegång avbruten. Jason har funderat igenom situationen i åtta sekunder och valt att gå all-in med sina 23k in i 15k. Jag gillar inte hans size alls. Han kommer i princip aldrig att få syn av en split, och han dör när jag snapsynar med en åtta. Det som gör sizen sunkig är just att han aldrig får värde när han själv har en åtta, så han borde tekniskt sett aldrig lasta in här med nöten. Vilket innebär att när han själv inte har en åtta, så ökar det chanserna att jag har en åtta ganska rejält. Vilket återigen gör sizen fruktansvärt dum. Jag tror att jag viker lika ofta mot ett 8k-bet som mot en all-in, och man ska vara rejält skum i huvudet för att orka jamma tom över ett bet 🙂  Jag vek, men det är en klurig situation i både hans och mina skor på river. En jam tycker jag är absolut sämst, men Jason ville nog se häftig ut med all-in triangle framför kamerateamet. Jag och polarna diskuterade handen i dinner break, och kom fram till att GTO hade varit att bara skrika all-in ur position när river landar. Tänk igenom det 🙂  Då skulle action vara på Jason, som kan välja att antingen beta själv och ge mig alla mina options, eller att checka och låta min all-in stå. Mindfuck.

Dagen fortsätter nedåt och jag vinner inga potter alls. Varje situation är iskall och efter att ha 3betat QQ mot Mercier och fått en kallsyn bakom och gått bet check bet på KK4ss3xJx så förlorar jag mot KQs hos kallsynaren som inte borde ha några kungar alls, förutom just den här, i sin range. Nere på 4k och bordsbyte.

På det nya bordet där bland annat Joao Viera, Morten Mortensen och Rob Hollink sitter så får jag en fin start med att vinna TT mot AQo aipf för att komma upp på 9k, och sedan lyckas jag jobba mig upp till 45k för att sluta dagen. Ganska nice efter att ha varit nere på 4k tidigare under dagen. Alltid en skön känsla när man får ett extraliv 🙂

Dag 2 hamnar jag på ett tufft bord med massa EPT-regs och Kristoffer Edberg från Sverige. Dagen börjar återigen dåligt och jag förlorar varenda liten pott jag är inblandad i och halkar ner lite i marker innan en memorable hand utspelar sig. UTG+1 som är en relativt shortstackad dansk spelare öppnar för minraise, cutoff synar och jag ser en flop trevägs med K♦6♦ i BB. Flop kommer A♥7♥3♦ och jag bestämmer mig för att ta en ostandard line 🙂  Check till PFR som cbetar, vilket han kommer göra med exakt allting på den här texturen. Cutoff viker, och jag checkraisar x till 6200. Min plan är att ge upp på blanka turns, beta hjärter-turns en gång och ge upp, och att skjuta tre gator om turn är en ruter som ger mig bakdörrsdraget. Det blir väldigt svårt för hans hand att kunna ta heat på en hjärter-turn vs big blinds checkraising-range, och jag förväntar mig att han inte direkt kommer att floata luft på flop. Han synar.

Turn kommer återigen lekens absolut bästa kort, 5♦ som ger mig både steg- och färgdrag. Han har runt 20k kvar i stacken, jag har runt 33k, och i potten bör det ligga ca 18k. Jag sizear litet för att få mer fold equity på rivers, något jag gör med hela min range och inte bara händer utan showdownvalue. Så jag betar strax över vad jag checkraisade flop till, 6400, med planen att jamma alla rivers och sätta hans range under väldigt mycket press. Han gör något jag inte förväntar mig dock, han skjuter in hela stacken. Det är nu man önskar man hade läst Matte C på gymnasiet, och dealern får ta in summorna i potten och spread the pot och det är bara att börja räkna. Om jag foldar har jag 27k kvar (400/800 blinds). Om jag synar och förlorar har jag 12k kvar, om jag synar och vinner har jag ungefär 70k. Jag synar alltså 15k in i ungefär 48k vilket innebär att jag får potodds för att syna med mina 12 outs. Men en 12k stack är svår att komma tillbaks från, och 27k är ändå en okej stack att slåss med. Det var extremt close och en annan dag kanske jag hade gjort omvänt, men jag valde att lägga mig. Det som fick vågen att tippa över var att han kan ha en hel del hjärterdrag som slår mig på highcard, och jag tror att hans range för att öppna UTG har mycket fler KQhh och KJhh än QJhh, så de gångerna vi båda har drag så har han mig nog i ganska dålig shape. Close men det blev en fold.

Jag fortsätter förlora nästan varje hand jag spelar och finner mig till slut all-in med mina 20bb på 600/1200 med A♥K♠ mot Benny Spindlers K♥J♣ där brädan springer ut 9♠8♠7♣5♦T♣ och jag får lämna lokalen. Nöjd med mitt spel men det var inte min tur den här gången heller. Den enda i gänget som gick till pengarna var Panu som till slut bustade med KK mot 88 aipf i en jättepott med 60 pers kvar där polacken som finalbordade hittade en snöman på river.

Resan avslutades med en 12 course tasting menu på restaurangen/nattklubben DSTRKT som var helt fantastisk, super-rekommenderar den 🙂  Nästa EPT blir nog Deauville för min del, december är hektisk nog som det är och Prag mitt i det känns bara stressigt. Det finns en liten chans att jag åker ner i några dagar bara för main, men inget jag orkar planera in redan nu. Hoppas min TR var läsvärd trots lack av bilder 🙂

Ännu en resa till Vegas har kommit till sitt slut.

Spelet kan väl inte sägas ha gått så bra, men ändock en hel del av budgeten kvar när man åkte hem. Mitt stora hopp Omaha hi/lo 1500$ gick verkligen helt åt h-vete. Efter de första 4 timmarna var jag i stort sett kvar på startstack, även om jag toppade upp mot 35k chips (25k start). Den 5:e timmen gick allt som kunde gå snett på rivern, till slut som shortstack på ca 8k får jag in det mot en anna short på knappa 5k.
Jag har AA42 dubble suited, och möter AAK8 ingen suit, som sämst en split tänker man men sannolikt en kvartning iallafall.
Men nej så går det inte han träffar både K och 8 och trots att lågdraget kommer på turn kan jag inte ens träffa det, då vet man, detta är inte min dag… 🙁

Det som verkligen stack ut denna resa är hur mycket Vegas har lagt på sina priser, en vanlig frukost ex: 2 eggs benedict och lite potatis samt en kopp kaffe ca 40$ ink dricks dvs 400 spänn för frukost……. Så ni kan förstå att andra måltider var inte billigare. Vi gjorde en utfärd till downtown och en bit från freemont street ligger 7´th and Carson en frukosthak vi tidigare gått till ofta när vi bodde nere i downtown, inte ens det hjälpte notan hamnade på 74$ för 2 pers.
Dock kan man tillägga att taxi och Uber har blivit betydligt billigare, utan att fråga fick vi fastpris från flygplatsen i taxi till Horseshoe på 26 bucks samt uber tillbaka för 15 (Båda priserna utan tips).

Turneringar så har horseshoe en kl 9 (på morgonen) turre för 160 som är trevlig om än lite turbo och ceasars har förbättrat sin struktur och har 4 turneringar om dagen för 100-160$ där du får 2h timmar på dig att bygga stack innan det är dags för lite all-in bonanza.
Jag fick sista dagen möta årets utdragning på ceasars eftermiddagsturnering:
Handen innan har en (för ovanlighetens skull) lös och halvkass tant satt 4-tal i 3:or och tagit en stack från herr tight. Nu har vi en raise från en abc-spelare utg och jag tar syn med 33, tanten och BB synar också, pott ca 9000. flopp kommer 953 rainbow. Preflop aggressor betar 4000, jag fundrar på om jag bara ska kallsyna eller raisa och inser med min stack på 16k inte har så mycket utrymme så jag donkar in hela skiten. Tanten på small blind autosynar de andra lägger sig. Hon har Q3 i spader, det finns så klart 1 spader på brädan…. Japp 2 till kommer running running.

Well det finns ju alltid nästa år också.