Vilken pokertänkare visade med ungefär följande strålande exempel att poker inte är ett kortspel, utan ett vadslagningsspel?

"Allt du behöver för att spela poker är fyra bruna papperspåsar och en äng med koskit.

Fyra spelare träffas i en lada, och satsar en ante (eller blindar om ni så vill). Sedan går de ut ur ladan i vars sin riktning, och utan att tjuvkika på varandra letar upp den största ko-mocka de kan hitta och stoppar denna i papperspåsen. Därefter träffas de åter i ladan, och då börjar pokerspelet/vadslagningen om vem som har störst ko-mocka i sin bruna papperspåse. Spelarna kan höja varandra, lägga sig, eller syna. Satsningen går till precis som "vanlig poker", tills antingen en spelare bjudit högst och inte blivit synad (då han vinner utan att behöva visa innehållet i påsen), eller tills någon spelare synar. Vid syn så jämförs innehållet, och innehavaren av den största komockan vinner potten."

Givetvis är det tillåtet att bluffa. Man kan ju vinna osynat.

Det här spelet har alla ingredjenser som krävs för poker - vetskap om styrkan på sin egen hand, en sannolikhetsbedömning om styrkan på motståndarnas påsinnehåll, satsning utefter denna information, och ett bluffmoment.