Fenomenet Isildur1
Sedan den 23 oktober 2009 har pokervärlden ställt sig frågan vem som döljer sig bakom det gåtfulla spelarnamnet Isildur1.
Ynglingen själv har förnekat att han skulle vara Isildur1, något som det tas ringa hänsyn till i spekulationerna. I somras ska han, enligt uppgift på ett pokerforum, ha sagt att han inte tänkte uttala sig mer offentligt, utan istället byta nick och fortsätta spela.
ANONYM OCH KAXIG
Enter Isildur1. Åsikterna om den anonyme nosebleedspelarens storhet går isär. Visst är de flesta överens om att det är tämligen kaxigt att utmana världens giganter i de högsta spelen och på flera bord samtidigt, men samtidigt menar kritikerna att man inte kan anses vara en världsspelare om man ligger 2 miljoner dollar back på två månaders spel.
Vi tog hjälp av en erkänt duktig pokerteoretiker, känd under sitt alias ”Jello” i Pokersverige, samt den mycket rutinerade spelaren William Thorson, som själv spelat highstakes-poker i många år, för att försöka bena ut gåtan Isildur.
”Han kan mäta sig med såväl Durrrr som Antonius och Phil Ivey rent speltekniskt”, säger Jello.” ”Tyvärr är han ju lika dålig som många av de lite sämre spelarna på att ta motgångar”, säger William Thorson, ”men det är en helt annan spelare i medgång än vad många av de andra som slagit sig upp är. Att någon vinner två-tre miljoner dollar betyder ingenting längre.”
MYCKET AGGRESSIVT SPEL
Självklart är det intressant att analysera vilka specifika egenskaper som gör Isildur1 till en spelare som faktiskt kan mäta sig med vem som helst på de högsta nivåerna. Både Jello och William Thorson pekar på att Isildur1 spelar ett extremt aggressivt spel, men det i sig är inte tillräckligt för att kunna utmana de bästa spelarna på highest stakes.
”De flesta spelarna på den här nivån är duktiga på mönsterigenkänning”, menar Jello, ”men Isildur är riktigt vass på det.”
Han förklarar att det i grunden handlar om att upptäcka omedvetna mönster i motståndarnas spel, och sedan exploatera dessa misstag.
”Det som skiljt honom från de andra skottarna är att han har en extrem talang för spelet”, säger William. ”Många kommer upp för att de spelar högt och har lite tur när de skottar och får en jätterush. Med Isildur kändes det verkligen som att han hade talangen att spela högt.”
HAR EXTREM TALANG
William började studera Isildur1 närmare när han började vinna mycket på kort tid, just för att utröna om det var en talang eller bara ännu en lyckosam skottare. För honom stod det snabbt klart att det här var någonting extra.
”Jag har kollat väldigt mycket på honom när han spelar, och ändrade verkligen uppfattning efter att ha sett omkring femtio timmars spel. Killen har en extrem talang. Det är ingen glad skottare som kommer upp och sedan försvinner. Att han krossade Durrrr betyder inte att han är bättre än Durrrr egentligen. En badrunperiod på en månad säger inte så mycket. Av det man såg tycker jag dock att Durrrr spel inte passade mot honom. Durrrrs spel bygger på att göra andra spelare rädda. Nu mötte han en kille som var totalt orädd och körde samma spel tillbaka. Durrrr hamnade i schack matt. Han kunde inte göra något, utan det var han som började spela tajt och vänta på händer. Det var därför jag till en början blev så sjukt imponerad.”
William tar också upp en aspekt som är svårförklarad, men som han menar är någon form av intuitiv förmåga. Att vissa spelare har en känsla för hur de ska agera när det går riktigt bra, utan att riktigt kunna förklara varför. Man skulle kunna kalla det för ett sjätte sinne, något som William tror att Isildur1 säkert också besitter. Det här är inget William tror är något man tränar upp; antingen har man det eller också har man det inte. Möjligen är det samma egenskap som Jello definierade som mönsterigenkänningen.
MEDGÅNGSSPELARE
Självklart är Isildur1 också en spelare som har dåliga sidor. William Thorson pekar som jag tidigare berört, på att Isildur1 är väldigt mycket av en medgångsspelare, och har en tendens att svaja i sitt spel när det går dåligt. Även Jello pekar på vissa brister.
”Han har två saker som ligger honom i fatet”, säger Jello. ”Det första är att han spelar mot personer som Ivey och Antonius, som har i det närmaste oändligt stora bankrullar. Risken är överhängande för vem som helst att gå gamblers ruin mot dem om man pressar uppåt i nivåer. Vem som har edgen är inte så oerhört avgörande där eftersom det verkar vara så små skillnader. Det handlar mest om vem som kan tåla mest varians. Isildurs andra nackdel är förstås att han uppvisar vissa problem med spelandet.”
TENDENS TILL TILTSPELANDE
Både i chatten och i spelet har de som railat Isildur1 upptäckt att det har funnits klara tendenser till tiltspelande från den tveklöst talangfulle pokerspelaren. Flera av de mer insatta bedömarna menar att spelet svajat betänkligt när det gått dåligt.
William Thorson menar dock att man stirrat för mycket på resultat, både när det gäller hyllandet och sågandet av Isildur1. Svensken har spelat in mer pengar än någon annan på Texas Holdem i år, samtidigt som han totalt sett är en av de största förlorarna på High Stakes Poker 2009.
”Det är ju så svårt att bedöma när så mycket spel sker på så kort tid. Han vinner 4-5 miljoner på Texas, men det är över en månad. Det som folk inte fattar är att 5 miljoner dollar på den här nivån är som 50 000 dollar på 5/10. Det är inte så sinnessjukt mycket som folk tror. Folk ser bara summan och tror att han måste vara bäst i världen som vunnit så mycket, men så är det ju inte. Han tar ju bara risken på en helt annan nivå än vad andra gör. Skillnaden mot de lägre nivåerna är att när du går gul på de högsta nivåerna så kan du inte hämta igen det på samma sätt.”
Dessutom påpekar William att på de nivåerna som Isildur1 rört sig på ligger de flesta nära gränsen när det handlar om varians. Ytterst få förutom Phil Ivey och ett par till har egentligen rulle för att spela på den nivån. För oss som spelar på de låga nivåerna låter det vansinnigt att man är beredd att ta sådana risker, och det är lätt att ta till förklaringar som spelmissbruk och liknande. William menar att det i mångt och mycket handlar om prestigen, och själva känslan av att vinna på de högsta nivåerna. För att inte tala om att viljan att vara absolut bäst. Jello menar också att spelstilen i sig bidrar till den väldiga variansen som i Isildurs fall går till ytterligheter även för nosebleednivåerna.
”En förklaring till att han swingar så mycket och är så extremt vinnande mot visst motstånd är förstås att han vinner MASSOR i potter som inte går till showdown”, säger Jello. Detta är en konsekvens av det extremaggressiva spelet.
KOMMER VI ATT FÅ SE MER AV HONOM?
En fundering jag har är hur framtiden ser ut för en sådan här spelare. Finns det pengar kvar? Om han nu har gulat rullen, hur ser framtiden ut? Kommer vi att få se mer av honom? Jello påpekar att om Isildur1 är den spelare som de flesta pekar ut, så har han under året vunnit en hel del pengar under andra alias än Isildur1, och sålunda inte borde vara helt gul, och säkerligen kommer att återkomma. Samtidigt är han försiktig i sina spekulationer, något som även gäller William Thorson när jag ber honom svara på om han tror att Isildur kan återkomma och etablera sig som en reguljär nosebleedspelare:
”Det där är jäkligt svårt att säga, det är något som måste bevisas. Jag tror att han skulle kunna det, men det ska till väldigt mycket.”
VEM ÄR ISILDUR?
Vi leker med tanken att Isildur INTE är den utpekade 19-åringen från Västsverige. Vad är oddsen för att det ska vara en helt okänd up-and-coming spelare som ingen hört talas om?
”Du måste ha jäkligt många spelade händer i alla fall, och en extrem talang för spelet”, säger William. ”Det kan ju alltid komma spelare och spela på den nivån, för att de har bankrullen för det. De skulle ju också kunna vinna tio miljoner dollar på en dag, men det betyder inte att de är riktigt duktiga pokerspelare”
SE TILL SPELSTIL - INTE BARA TILL RESULTAT
Visst kan man ställa sig frågan om vem som egentligen döljer sig bakom namnet Isildur1, men så länge ingen träder fram och gör anspråk på nicket så kommer vi inte längre än så här. För oss är det mer intressant att ställa oss frågan om spelarens talang och skicklighet motsvarar den enorma uppmärksamhet han skapat, eller om det bara är en skottare i mängden, om än med lite större siffror i ryggen. Det ger onekligen nya dimensioner till gåtan Isildur att låta genuint initierade pokerspelare analysera spelet och historien bakom spelaren, eftersom de inte fokuserar på de faktiska resultaten, utan snarare ställer frågor kring hans spelstil. Vi misstänker att vi inte sett det sista av Isildur1.